Lyssna på sidan Lyssna

Åtgärder

För att möta de utmaningar som väntar har en lång rad åtgärder och projekt startats. Här kan du läsa om en del av dessa.

Utbildning

Redan idag kommer alla elever som uppfyller kraven in på Vård- och omsorgsprogrammet. Kommunen har dessutom utlovat en garanti om anställning till de som slutfört utbildningen med godkända betyg. En större andel av eleverna på Sollefteå gymnasium läser idag på Vård- och omsorgsprogrammet än riksgenomsnittet och kommunerna i länet. Ska andelen och antalet öka krävs att yrket blir mer attraktiv för att locka ännu fler.

Bristen på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är i fokus och samarbete med de lokala representaterna inom regionen pågår för att öka attraktiviteten hos båda arbetsgivarna, öka attraktiviteten för dessa yrken och för att få en lokal sjuksköterskeutbildning i Sollefteå.

  • Arbetet med Vård- och omsorgscollege ska fortsätta.
  • Utbildningen till undersköterskor ska samlas på Sollefteå gymnasium
  • Kommunen ska vara aktiv i forum för att locka fler elever till Sollefteå gymnasium och Vård- och omsorgscollege
  • Arbete med att skapa en lokal sjuksköterskeutbildning ska fortsätta
  • Arbetsgruppens arbete för ökad attraktivitet för legitimerad personal ska intensifieras

Framtidens äldreomsorg

Inom ramen för det politiska uppdraget om framtidens äldreomsorg pågår RAK-projektet dvs rätt använd kompetens. Syftet är att dela upp arbetsuppgifterna inom äldreomsorgen på ett tydligare sätt mellan omsorgs- och serviceuppgifter.

Utbildad personal kan då arbeta mer med de uppgifter man utbildats för och som kräver särskild kompetens på olika nivåer. Andra arbetsuppgifter som inte är vårdnära såsom t.ex. städ, tvätt osv kan utföras av annan personal. På så sätt kan yrket uppvärderas och en del av kompetensproblematiken lösas. Samtidigt får annan personal möjlighet till arbete dagtid och kanske vardagar och personal som utför serviceuppgifter kan få intresse för att utbilda sig inom vårdyrken

  • En projektledare för RAK projektet ska anställas
  • Aktivitets och tidsplan ska upprättas
  • Det kontinuerliga arbetet ska också kommuniceras med och involvera medarbetarna

Intraprenad

Intraprenad som ger arbetsgruppen större möjligheter att organisera verksamheten kan vara ett sätt att göra yrket och arbetsplatser attraktivare. I Sollefteå kommun finns idag en intraprenad, Graningebyn. Kommunen har skickat ut ett erbjudande till samtliga enheter om möjlighet att bilda en intraprenad.

  • Erbjudande till verksamheter att starta intraprenader bör kvarstå

Digitalisering

Införandet av välfärdsteknik kan ge effekter inom alla områden som kompetensförsörjning, kvalitet, arbetsmiljö och ekonomi. Tekniken är verktyg som kan stötta till att höja kvalitén, samtidigt som de skapar utrymme för personal att ägna sig åt vård- och omsorgsuppgifter och därmed också kan spara pengar.

Men digitalisering är ingen ”quick-fix” och innebär inte heller en besparing av varken pengar eller resurser på kort tid. Snarare innebär digitalisering initialt ökade kostnader för t.ex. utbildning och inköp av välfärdsteknik. Men av allt att döma måste takten i detta arbete ökas väsentligt kommande år.
Även inom kompetensutvecklingsområdet kan digitala utbildningar underlätta och nå ut till fler.

  • Arbetet med digitalisering ska prioriteras
  • Välfärdtekniska produkter ska testas och införas där det bedöms lämpligt
  • De digitala tjänster som finns ska utökas, utvecklas och marknadsföras
  • Utbildningsinsatser ska underlättas via digitala lösningar
  • Fortsatt arbete med digitala lås och trygghetskameror

Nytt resursfördelningsystem

Resursfördelningsystemet i hemtjänsten behöver ses över. Det nuvarande systemet tar inte hänsyn till alla aspekter som påverkar en enhets resursbehov. Det används dessutom inte lika i alla grupper. Syftet med en resursfördelningsmodell är att brukarna ska få en likvärdig vård och omsorg utifrån sina behov. Syftet är också att de ekonomiska ramarna fördelas rättvist, en hög effektivitetsgrad samt en likvärdig kvalitetsnivå mellan enheterna.

  • En arbetsgrupp ska analysera olika modeller och ta fram förslag till ett nytt resursfördelningssystem.
  • Systemet behöver ta hänsyn till olika aspekter såsom restid och utbildning samt vara synkroniserad med planeringsverktyget laps care

Rätt schemaläggning

Schemaläggningen kan idag på flera enheter vara ofullständig då inte alla schemarader är bemannade med personal. Det får till följd att det kan saknas 100-tals timmar på schemarader som måste fyllas av vikarier på kort tid. Det kan också uppstå situationer där personal måste bli inkallade eller får jobba över flera timmar i väntan på att chefen ska kunna ordna fram vikarier för att täcka frånvaro.


Här behöver ett omtag göras för att säkerställa att de scheman som råder inom den kommunala vård- och omsorgen följer arbetstidslagen men också är likvärdiga för medarbetare och anpassade efter brukarnas behov.

  • Arbete för att ta fram en bemanningsprocess tillsammans medarbetarna och de fackliga organisationerna
  • Bemanningsprocessen och dess ramar och regler nedtecknas i en bemanningshandbok som alla följer

Medbestämmande

Frågor som rör scheman är angelägna för personalen. Ibland misslyckas vi att skapa delaktighet genom medbestämmande. Det är viktigt att hitta en balans mellan att verksamheten ska bygga på brukarnas behov och de anställdas möjlighet till ett fungerande livspussel. Rutinerna kring schemaläggning måste bli tydligare så att brukarna får den vård och omsorg som de har rätt till och kan vänta sig av utbildad personal. Samtidigt som det måste vara möjligt för personalen att på ett rimligt sätt planera sitt arbete och livspussel.

Det nya systemet bör ta utgångspunkt i att personalen ska få påverka sina scheman och att schemat sedan kvalitetskontrolleras så att de stämmer med brukarnas behov och enhetens ekonomiska ramar.

I detta arbete måste det föras en tydlig dialog med de fackliga organisationerna och medarbetarna för att hitta en bra process.

  • Dialog ska föras med medarbetarna och fackliga organisationer om processen och dessa nedtecknas i bemanningshandboken

Stöd för schemaläggning

Idag hjälper bemanningsenheten de olika verksamheterna att rektytera vikarier men till följd av de tomma schemaraderna räcker inte resurserna till. Det saknas dessutom ett övergripande stöd till enhetschefer och enheterna med schemaläggningen. Det innebär dels att en stor del av enhetschefernas tid går till schemafrågor men också att schemaläggningen kan skilja sig åt mellan enheterna.

Resurser bör frigöras för att stötta enhetschefer och schemaläggare på enheterna i att skapa rimliga och hållbara scheman. Detta stöd bör finnas nära bemanningsenheten och samarbeta med den.

  • Resurser ska omfördelas internt för att tillskapa ett team som stöttar chefer och enheter i arbetet med schemaläggning

Fast omsorgskontakt

1 juni 2022 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen, med krav på att den som har hemtjänst ska ha en fast omsorgskontakt om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. Från och med 1 juli 2023 får bara undersköterskor vara fast omsorgskontakt. Syftet med en fast omsorgskontakt är att tillgodose behov av kontinuitet, trygghet, individanpassad omsorg och samordning för den omsorgstagare som har hemtjänst. Reglerna omfattar inte personer på särskilt boende ännu men Sollefteå kommun har redan nu infört detta inom den verksamheten också.

  • Arbetet med fast omsorgskontakt prioriteras och följs upp

Aktuella genomförandeplaner

Att alla brukare har en aktuell och kvalitativ genomförandeplan har varit en brist inom verksamheterna under flera år. Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska utförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för brukaren och personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Genomförandeplanen upprättas tillsammans med brukaren och /eller företrädare/ anhöriga/ närstående.

Personalen ska ha förmågan att fånga upp den enskildes behov och önskemål. I samband med att fast omsorgskontakt införs kommer arbetet med att aktuella planer finns hos alla säkerställas då detta blir ett naturligt verktyg som personalen nyttjar för och ansvarar för.

  • Resurser ska avsättas för att utveckla genomförandeplanernas kvalitet
  • Alla brukare ska ha en adekvat genomförandeplan

Skyddad yrkestitel undersköterska

Den 1 juli 2023 blir undersköterska en skyddad yrkestitel. Det innebär att man kommer att behöva ett bevis från Socialstyrelsen för att få använda titeln undersköterska inom vård och omsorg. Den som har en tillsvidareanställning som undersköterska när de nya reglerna börjar gälla får fortsätta att använda titeln till och med 30 juni 2033 utan bevis.

Kompetensen hos undersköterskor är viktig för kvalitet och säkerhet i vård och omsorg. Med en skyddad yrkestitel blir det tydligt vilken kompetens en person med titeln undersköterska har. Det bidrar till trygghet för patienter, brukare och anhöriga och det gör dessutom att det blir lättare för arbetsgivare att leda och planera verksamheten på arbetsplatsen.

  • Skyddad yrkestitel för undersköterskor införs 1 juli 2023

Kvalitetsarbete

Förvaltningen har ett systematiskt kvalitetsledningssystem som innehåller både en strategisk och en operativ process över året. Arbetet innehåller flera övergripande kvalitetsledningsdagar då ledningen fokuserar på sina delar i processen men också ett kontinuerligt arbete ute i verksamheterna där aktiviteter genomförs som är beslutade i olika handlingsplaner ute på enhetsnivå. Varje år sammanställs arbetet både i en kvalitetsberättelse och i en patientsäkerhetsberättelse som redovisas till ansvariga politiker.

Arbetet med att införa individbaserad systematisk uppföljning (ISU) har påbörjats på några enheter och utbildning planeras för ledningen under senhösten. ISU innebär att uppföljning på individnivå kompletteras med att sammanställa informationen på gruppnivå, för att ge kunskap om och underlag för utveckling av verksamheten. Med individbaserad systematisk uppföljning kan verksamheterna skapa lokal kunskap om målgrupperna, om vilka olika insatser och arbetssätt som faktiskt erbjuds och genomförs och vilket resultat arbetet leder till för brukarna. Vidare kan verksamheten upptäcka och analysera om det finns omotiverade skillnader i till exempel bedömningar av behov eller insatser till olika brukargrupper.

  • Fortsatt arbete med kvalitetsarbete utifrån handlingsplaner i verksamheterna
  • Utbildning i systematisk uppföljning

Kvalitetsdialoger

2021 infördes sk. kvalitetsdialoger inom vård och social omsorg. Vid kvalitetsdialogerna presenterar enhetschefen det gångna årets kvalitetsarbete för ansvariga politiker. Första årets presentationer skedde alltså i början av 2022. Arbetet har gett ett välbehövligt fokus på kvalitetsarbetet i förvaltningen och en medvetenhet och uppskattning hos både chefer och politiker.

  • Fortsatt arbete med kvalitetsdialoger

Senior Alert

Senior Alert är ett verktyg för att stödja vårdprevention, prevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen eller har problem med blåsdysfunktion (inkontininens). Verktyget hjälper till att sätta fokus på den äldres behov och personalens roll så att förebyggande åtgärder sätts in och gör skillnad.

  • Fortsätta införa och använda Senior Alert som verktyg för att ge rätt vård och omsorg

Palliativa registret

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister. Syftet är att förbättra vården i livets slutskede för patienten och dess närstående. Detta inkluderar alla dödsfall oavsett diagnos, kön, ålder eller dödsplats. Vårdpersonal besvarar en enkät med frågor som handlar om hur vården varit sista veckan i livet och det finns även en enkät för närstående.

Palliativregistret har därigenom en mängd kunskapsstöd som hjälper personal att erbjuda en jämlik vård. Sollefteå kommun har en gammal tradition av att utföra dessa enkäter och resultat visar på att vi erbjuder god och jämlik vård.

  • Fortsätta nyttja registret så att förbättringar ständigt genomförs för vård i livets slut.

BPSD

BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister vars syfte och mål är att genom multiprofessionella vårdåtgärder minska beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Därigenom minska lidandet och öka livskvaliteten för personen med demenssjukdom. I Sollefteå kommun har vi två certifierade utbildare som jobbar med detta parallellt med deras kliniska arbete inom demensvård. Ett normalår så brukar dessa utbildare träffas fysiskt länsvis för att upprätthålla kompetens och fylla på med nyheter.

För att behålla sin certifiering måste utbildare genomföra en utbildning per år. 2021 var som sagt ett år av pandemi och restriktioner, vilket ledde till att utbildningsinsatserna var minimala, dock tillräckliga för att de skulle få behålla sin certifiering. Administratörsträffarna kunde inte genomföras, tillika de punktinsatser som Sollefteås utbildare brukar göra runt om på kommunens enheter, där de normalt brukar bistå med uppstartsarbete och hjälpa till med registreringar.

  • Genom nyttjandet av BPSD-registret minska lidandet och öka livskvalitén för personer med demenssjukdom

Värdegrundsarbete

I Socialtjänstlagen finns en bestämmelse om en nationell värdegrund för äldreomsorgen och en bestämmelse som tydliggör äldre personers möjligheter till inflytande vid genomförandet av socialtjänstens insatser. Den nationella värdegrunden handlar om att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett kontinuerligt arbete med säkerställa att värdegrunden följs av alla som arbetar inom verksamheterna är av största vikt. Förvaltningen har genom åren tagit fram lokala värdegrundsarbeten såväl inom äldreomsorg som inom funktionsstöd.

  • Värdegrundsutbildning ska ske kontinuerligt och bemötande av brukare, patienter och anhöriga ska särskilt uppmärksammas

Förslag om att utvärdera 35-timmars veckan

Ett förslag kan ges till politikerna om att under andra halvan av 2023 tillsätta en grupp bestående av politiker, tjänstemän samt fackliga företrädare som tillsammans med en extern aktör får utreda effekterna av 35-timmars veckan. Detta bör vara en förutsättningslös utredning som kan leverera objektiva fakta och klargöra alternativkostnader. Tydligt är att detta är en fråga som ska ses över tillsammans och i mycket nära samarbete med de fackliga organisationerna.

  • Att lämna ett förslag till politikerna om att skapa en bred grupp för utvärdering av 35-timmars veckan samt dess effekter på arbetsmiljö och ekonomi.

Ökad grundbemanning förutsätter mer flexibilitet

Genom att ha en tydligare process för schemaläggning kombinerat med medbestämmande och flexibilitet kan det vara möjligt att öka grundbemanningen i verksamheten utan att behöva anslå ytterligare resurser. Viktigt för detta är att skapa en bemanningsprocess som arbetsgivaren, medarbetarna och de fackliga organisationerna kan ställa sig bakom. Risken finns annars att den ökade grundbemaningen enbart innebär en kostnadsökning som inte kan bäras av verksamheten och istället resulterar i medföljande besparingskrav.

Verksamheten kommer att behöva planeras inom större områden som kan nyttja sina personalresurer tillsammans i schemaläggningen och därigenom täcka planerad frånvaro såsom apt, semester, utbildning, annars kommer kostnaderna att öka. Att täcka ordinarie personals frånvaro med annan ordinarie personal kommer att öka kvaliteten inom verksamheten samtidigt som arbetsmiljön också höjs. Då van personal täcker varandra uppstår inte kontinuitets- och kompetensbrister som annars ofta uppstår.

  • I arbetet med bemanningshandbok ta hänsyn till hur ökad grundbemanning och mer flexibilitet kan anpassas till varandra
  • Skapa samplaneringsområden

Förebyggande arbete

Vård och omsorgsarbetet behöver förskjutas från individuella och ofta sena och kostsamma insatser till mer förebyggande och samhällsekonomiska insatser som bidrar till att enskildas egna förmågor stärks. Ett sådant arbete behöver involvera såväl interna som externa samverkansparter med fokus på att generellt förbättra folkhälsan i kommunen.

  • det förebyggande arbetet behöver analyseras och processas på övergripande nivå
  • det behöver förankras politiskt
  • det förebyggande arbetet behöver bedrivas med en kombination av insatser på samhälls-, grupp- och individnivå − det förebyggande arbetet behöver bedrivas på ett sådant sätt så att insatserna når de grupper som bäst behöver

Slutsats

Att medborgarna får den vård och omsorg de har rätt till är största och första prioritet. Förvaltningen behöver fortsätta de förbättringsåtgärder som redan startats upp och accelerera upp arbetet så att planerade aktiviteteter genomförs och säkerligen skapa ytterligare åtgärder för att möta framtidens utmaningar. Att säkra kvaliteten på verksamheten kommer att vara prioriterat under de kommande två åren.

Att alla drar åt samma håll och jobbar tillsammans i förvaltningens olika verksamheter skapar goda förutsättningar för att vi ska lyckas. Målet är att kunna bedriva den vård och omsorg som medborgarna behöver och att all personal som arbetar med detta trivs och stöttar varandra, känner meningsfullhet, uppskattning och lockar nya kollegor att komma till förvaltningen och bidra med sitt jobb.
Vi behöver alla hjälpas åt med den välfärdsresa vi har framför oss.