Vi använder kakor

På www.solleftea.se använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.

Hoppa till innehåll
Lyssna på sidan Lyssna

Mångfald och jämställdhet

Sollefteå kommun ser mångfald och jämställdhet som en förutsättning för tillväxt och överlevnad. I kommunens nya mål ska det tas hänsyn till mångfalds- och jämställdhetsperspektivet i arbetet med olika åtgärder.

För att alla ska veta vad det betyder att jobba med mångfald och jämställdhet har kommunfullmäktige beslutat vad som menas med de två begreppen.

Mångfald

Mångfald innebär att uppmuntra och tillvarata den blandning av inre egenskaper, kompetenser och erfarenheter som varje människa har. Varje människa ges möjlighet att utveckla och nyttja sina kompetenser och ses som en resurs i kommunen.

Mångfald innebär också att människors olikheter aldrig utgör ett hinder för den enskilde individen. För Sollefteå kommun betyder detta att en människa aldrig blir diskriminerad eller bedömd utifrån diskrimineringsgrunderna eller yttre olikheter som inte är skyddade av lagen.

När vi använder mångfaldsperspektivet i kommunen betyder det att vi kan synliggöra alla människor och deras kompetens oavsett inre eller yttre olikheter.

Jämställdhet

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Kvinnor och män har samma makt, inflytande och förutsättningar att forma samhället och sina egna liv.

Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt inom alla områden i samhället. Den kvantitativa aspekten innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Den kvalitativa aspekten innebär att kvinnor och män har lika villkor och att deras kompetens och resurser tas tillvara och berikar och påverkar utvecklingen i samhället.

När vi använder jämställdhetsperspektivet i vårt arbete betyder det att vi kan synliggöra kvinnor och mäns villkor när vi tar beslut, planerar och genomför beslut i vår verksamhet. Sollefteå ska vara en kommun där kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter.

Nationella minoriteter

Tillhör du någon av Sveriges nationella minoriteter? Här hittar du information om vilka rättigheter du har.

Sverige riksdag har fastslagit att det finns fem nationella minoriteter i Sverige och dessa är judar, romer, samer, sverigefinnar eller tornedalingar. Det är du själv som avgör om du tillhör en nationell minoritet eller ej – det handlar om vilken grupp du identifierar dig med och känner samhörighet med.

Vilka grupper som skulle erkännas som nationella minoriteter beslutades av riksdagen i samband med att Sverige 1999 anslöt sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.

Dina rättigheter

Om du tillhör en av de fem nationella minoriteterna – judar, romer, samer, sverigefinnar eller tornedalingar – så har du stärkta rättigheter på flera områden.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innebär i korthet att du har följande rättigheter:

  • All offentlig verksamhet har ett särskilt ansvar för att skydda och främja ditt språk och din kultur.
  • Barn har en förstärkt rätt att utveckla sin kultur och sitt språk.
  • Du har rätt att få information om vad lagen innebär för dig av vissa statliga förvaltningsmyndigheter, däribland Socialstyrelsen.
  • Under vissa förutsättningar har myndigheter skyldighet att kommunicera med dig på finska, meänkieli och samiska.
  • Kommunerna är skyldiga att verka för att det finns personal med kunskaper i minoritetsspråken där det behövs i omvårdnaden av äldre.
  • Vårdgivare inom hälso- och sjukvården bör verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli och samiska där det behövs i vården.
  • Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor.
  • Barns och ungas möjlighet till inflytande och samråd ska främjas särskilt.
  • Tillhör du någon av de nationella minoriteterna har du rätt att använda ditt språk i kontakt med myndigheterna. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Alla nationella minoritetsspråk ska skyddas och främjas

Lagen säger att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Den som tillhör en nationell minoritet ska ha rätt att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Myndigheterna ska lyssna på de nationella minoriteterna och ta hänsyn till deras behov.

Särskilt starka rättigheter för finska, meänkieli och samiska

Den som talar finska, meänkieli eller samiska och bor i en kommun i ett förvaltningsområde har särskilt starka rättigheter. Sollefteå kommun ingår inte i ett förvaltningsområde.

Oavsett var du bor ska du alltid kunna skriva på finska, meänkieli och samiska till Riksdagens ombudsmän och Diskrimineringsombudsmannen. Detsamma gäller Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen i ärenden där du är part eller ställföreträdare för part.

Senast uppdaterad 14 januari 2026

Relaterad information