Lyssna på sidan Lyssna

Hotell i Junsele

Ska kommunen bygga ett hotell i Junsele? Har verkligen den största finansiären hoppat av? Och vem är det tänkt ska bo i hotellet? Vad betyder borgen?

Det cirkulerar just nu många frågor och spekulationer kring det planerade hotellbygget och kommunens roll i det hela.

Här nedan hittar du svar och den fakta som kommunen har i de vanligaste frågorna inför kommunstyrelsens sammanträde den 5 september.

Vem är ansvarig för byggprojektet?

Det är företaget Loke Shiny, ägt av Ulf Henriksson och Robert Bronett, som kommer att genomföra byggprojektet. Ulf och Robert har arbetat med att utveckla boendealternativen i Junsele sedan 2017, då konceptet för Junsele Wilderness skapades.

Vilka är målgruppen för hotellet?

Efterfrågan på frilufts- och äventyrsturism ökar starkt runt om i världen. Det kan bland annat ses i Höga Kustens utveckling som destination de senaste åren. I Sollefteå kommun har antalet hotellnätter nästan fördubblats de senaste 10 åren. Bristen på hotell och boendealternativ året om har identifierats som ett hinder för besöksnäringen att växa ytterligare i regionen.

Pandemin har också inneburit förändringar för rese- och upplevelseindustrin. Många människor har vant sig vid digitala möten. Detta har resulterat i minskat affärsresande då många företag har insett att de kan spara pengar genom att ersätta fysiska resor med digitala möten och konferenser. Samtidigt innebar pandemin också att många invånare insett begränsningar med ett trångt stadsliv vilket ökat efterfrågan på frilufts- och äventyrsturism.

Konceptet för hotellet i Junsele och Junsele Wilderness syftar till att erbjuda denna målgrupp exklusivt boende med alla bekvämligheter samtidigt som man kombinerar det med natur- och friluftsupplevelser. Entreprenörerna vill knyta ihop boendet tillsammans med unika djurupplevelser som en djurpark kan erbjuda samt den orörda natur som Junsele har.

Effekter av investeringen

Företaget Loke Shiny räknar med cirka 70 anställda när hotellet är i drift, vilket skulle göra anläggningen till en betydande arbetsgivare i området. Företagarna i Junsele och regionen har i en skrivelse konstaterat att det finns betydande möjligheter för tillväxt för såväl deras som etablering av nya företag i samband med investeringen.

Vad innebär kommunens borgen?

Kommunens borgen innebär att kommunen fungerar som en garant för ett lån. Detta innebär att om låntagaren, i detta fall Loke Shiny, inte kan betala tillbaka lånet till långivaren, som i detta fall är Danske Bank, så går kommunen in och tar över ansvaret för att återbetala lånet istället.

Kommunen sätter inte in några egna pengar i projektet. Istället står kommunen som en säkerhet för ett lån, vilket ger långivaren en extra trygghet om låntagaren inte kan uppfylla sina åtaganden.

I detta specifika fall är kommunens borgen värd 20 miljoner kronor. Det föreslås att denna borgen ska vara föremål för olika restriktioner och begränsningar och kan inte användas hur som helst.

De medel som säkras genom kommunens borgen, det vill säga pengar som lånats från Danske Bank, kommer att placeras på ett spärrat konto som är reserverat för ändamålet. Pengarna på detta konto kommer endast att användas för att täcka faktiska kostnader i samband med byggandet av hotellet. Dessa pengar får enbart också användas när merparten av Bravestandard pte ltd medel är utnyttjade.

Varför måste kommunen gå i borgen?

Idag råder det inte lika villkor när det kommer till större investeringar i Sverige. Banker och institutioner ställer högre krav på investeringar på landsbygden jämfört med än i större städer. Det betyder att många investeringar går om intet och aldrig blir av eftersom kraven på investeringar är så mycket högre i Junsele jämfört med större städer eller orter som ligger närmare större städer.

Det innebär att det offentliga i större utsträckning tvingas agera för att försöka jämna ut spelplanen. I Sollefteå kommun gjordes detta tillexempel i samband med satsningen på Hotell Hallstaberget där kommunen själv lånade upp till 61 miljoner kronor för att köpa hotellet och säkerställa en renovering av anläggningen.

Vilka säkerheter har kommunen?

Förutom att pengarna sätts in i ett spärrat konto och enbart får nyttjas för hotellkonstruktionen har kommunen två typer av säkerheter i detta sammanhang:

1.     Säkerheter: Under byggtiden kommer bankens utlånade pengar att ligga på ett spärrat konto som är pantsatt för lånets räkning. Pengarna kan nyttjas för faktiska kostnader i fastighetsutvecklingen först när merparten av Bravestandard pte ltd medel är nyttjade i projektet. För att Danske bank ska kunna släppa på spärren krävs godkännande från kommunen.

När kommunen säljer marken kommer kommunen att plocka ut pantbrev i fastigheten med bästa rätt, vilket innebär att i det fallet hotellet får problem och banken kräver kommunen att infria borgen så har kommunen första rätt till ersättning vid en försäljning av fastigheten.

2.     Inkomstandel: Kommunen erhåller en inkomst för varje utlånad krona från Danske Bank där kommunen står som borgensman. Denna inkomstandel är 1% av det belopp som kommunen har ställt som borgen. Det innebär att för varje utlånad krona där kommunen är garant, kommer kommunen att få en viss procent av det borgade beloppet som intäkt.

För att sätta detta i perspektiv: Kommunala bolag som erhåller borgen betalar vanligtvis en borgensavgift som motsvarar 0,4% av det borgade beloppet. I detta fall är kommunens inkomstandel alltså högre än den vanliga nivån för kommunala bolag, vilket ytterligare stärker säkerheten för kommunen i händelse av att något går fel med lånet.

Vilka är finansiärerna?

Det är företaget Loke Shiny som ansvarar för att få ihop finansieringen till projektet. Detta är den information som kommunen har fått från bolaget gällande finansieringen av projektet.

1.     Ägarna av Loke Shiny, Ulf Henriksson och Robert Bronett: De går in med 10 miljoner kronor i eget kapital, vilket utgör en betydande privat investering i besöksnäringen i Junsele.

2.     Danske Bank: Danske Bank finansierar 20 miljoner kronor som kommunen står som borgensman för.

3.     Tillväxtverket / andra finansiärer: se flicken om Tillväxtverket nedan

4.     Bravestandard pte ltd.: En fondkommissionär som kommer att säkerställa en finansiering på 175 miljoner kronor. Detta är den största finansiären i projektet.

5.     Svensk företagsgruppering: Denna företagsgruppering är leverantör av inredning och utrustning till hotell. De kommer att agera som leverantör till hotellet och bidrar med 20 miljoner kronor i finansiering. Företagsgrupperingens namn är omgärdat av affärssekretess.

Tjänstemännen på kommunen har via affärsbanker kunnat säkerställa att Bravestandard har alla nödvändiga licenser och tillstånd som krävs för sin verksamhet. Samt att företaget verkar i såväl USA som EU. Tjänstemännen på Sollefteå kommun har under sekretess fått veta namnet på den företagsgruppering som avses bidra med övriga 20 miljoner. Tjänstemännen har konstaterat att det är en seriös företagsgruppering som verkar som leverantörer till besöksindustrin.

Har den största finansiären hoppat av?

Nej, den största finansiären i projektet, Bravestandard är fortsatt kvar och tror på projektet.

Däremot fick Loke Shiny ett avslag på sin ansökan hos Norrlandsfonden vilket gav ett automatiskt avslag från ALMI. Norrlandsfonden och Almi tillsammans utgjorde en finansiering motsvarande 20 miljoner som kan ställas mot Bravestandards pte ltd som är 175 miljoner kronor.

Mariott International

Marriott International är en av världens största hotellkedjor. Företaget finns över hela världen och har under de senaste åren satt som strategiskt mål att växa i Sverige. Inom en snar framtid planerar de att bygga 10 nya hotell, varav det i Junsele är det enda som placeras utanför Stockholmsområdet.

Orsaken till varför koncernen Marriott satsar på Junsele beror på konceptet kring Junsele Wilderness. Målet är att förena exklusivt boende med unika naturbaserade upplevelser. Genom avtalet med Marriott får Junsele möjlighet att dra nytta av koncernens nätverk, kundbas och marknadsföringskanaler.

Kommer det att bli andra kostnader för kommunen?

Ja, det är det korta och enkla svaret. Men exakt hur mycket är omöjligt att veta. Trots att det snart gått två år sedan Hamre-investeringen offentliggjordes, vet vi fortfarande inte kommunens totala kostnad för investeringen idag. Detta beror inte på kommunens agerande, utan snarare på krav från andra aktörer såsom Trafikverket och på vad olika utredningar kring vägar, miljökonsekvenser och VA (vatten och avlopp) kommer att avslöja.

Detaljplanen tydliggör också gränsdragningar om vilka investeringar som kommer allmänheten till godo och behövs för andra framtida investeringar.

Dessa utredningar genomförs inom ramen för en detaljplan, och för närvarande har kommunen ingen detaljplan för området. När detaljplanen är färdigställd och godkänd kommer bilden av nödvändiga följdinvesteringar att bli tydligare.

Det är viktigt att förstå att följdinvesteringar är vanligare än undantag för kommuner till följd av stora investeringar. Det gäller för Sollefteå kommun i t.ex. Hamre, Skellefteå med Northvolt, och i vårt närområde Timrå och Sundsvalls kommuner i samband med Torsboda-projektet.

För kommuner innebär stora projektkostnader medan intäkterna sker i form av nya arbetstillfällen, följdinvesteringar när andra företag etableras, ökad inflyttning och en stärkt framtidstro. Kommunen kommer också att ha intäkt vid försäljning av marken till exploatören, men exakt hur mycket är idag omöjligt att säga då det inte finns en detaljplan för området.

Vem betalar för detaljplanen?

För att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om en detaljplan och den ska vinna lagakraft så måste en rad utredningar genomföras. Dessa utredningar visar om det ens är möjligt att bevilja bygglov på den yta som ett hotell ska byggas på.

Det är t.ex. utredning om markförhållanden, naturvärdesinventering, VA och trafikutredningar. I detaljplanen fastställer man också vem som ska äga och vara ansvarig för infrastrukturen. Det är också i en detaljplan man kan skydda allmänna intressen, t.ex. fastställa att det ska finnas en skidanläggning, skidbacke osv.

Idag saknas en detaljplan för området och i stället för att bara göra en plan för den markplätt där exploatören ska bygga vill kommunen ta ett helhetsgrepp för att även skydda allmänna intressen i framtiden.

Samtliga dessa utredningar kostar pengar och kräver expertkompetens, totalt beräknas kostnaden för en detaljplan uppgå till 1,5 miljoner kronor. Kostnaden för detaljplanen kan regleras på olika sätt, det kan tex. vara genom en så kallad planavgift som tas i samband med bygglovsprövningen och baseras då på bygget på storleken av byggnaden i sig.

Får kommunen gå i borgen för privata företag?

Lagen är mycket tydlig när det gäller att kommunen inte får agera på ett sätt som gynnar specifika företag. Det finns dock ett undantag, och det gäller anläggningar som behövs för att främja besöksnäringen. Denna kategori inkluderar campingplatser, parkeringar, friluftsgårdar och hotell. Det handlar om den infrastruktur som är nödvändig för att främja turism. Däremot ingår inte restauranger, detaljhandel eller dagligvaruhandel i detta undantag.

Tidigare har kommunen även konstaterat att tillhandahållandet av borgen inte strider mot EU:s regler angående statsstöd.

Det finns ett betydande stöd från företagarna i Junsele för projektet. En skrivelse har på kort tid samlat underskrifter från ca 50 företag i Junsele-området som visar sitt stöd för projektet.

Hur ska turisterna ta sig till Junsele?

Enligt entreprenörerna pågår diskussioner med Marriott om möjligheten att använda charterflyg från större flygplatser till Höga Kusten Airport. Dessutom finns andra planer på chartrade bussar och biltransporter, liknande de transfermöjligheter som är vanliga när vi reser individuellt utomlands.

Tillväxtverkets beslut

Tillväxtverkets grundprincip är att de medel som beviljas i stöd ska användas inom ett år. Då detaljplanen inte är färdig först om ca ett år ansåg Tillväxtverket att entreprenörerna inte kommer att kunna uppfylla denna grundprincip. Tillväxtverket efterfrågar också mer underlag för att kunna säkerställa projektets lönsamhet.

Däremot öppnar myndigheten upp för att entreprenörerna att söka medel på nytt när detaljplanen finns på plats och bygglovsansökan kan behandlas.

Entreprenörerna säger att de för dialog med såväl andra investerare som är redo att kliva in men också är öppen för en förnyad ansökan när detaljplanen finns på plats. Läs mer här.