Vad beror de höga elpriserna på?

Den senaste tiden har elpriset i vårt elprisområde rusat i höjden och under korta perioder har priserna toppat på 6 kr/kWh. Även om priserna gått ner de senaste dagarna är de fortfarande högre än vad vi är vana vid.

De riktigt höga pristopparna har förklarats med en kombination av isläggning på älvarna som minskat vattenkraftsproduktionen, vindstilla och kärnkraftsreaktorer som är avställda för underhåll i kombination med kyla. Men trots mildare väder och att isläggningen nu är klar så är elpriserna fortsatt höga. Vi ställde frågan till organisationen Energiföretagen vad de höga och kraftigt varierande elpriserna beror på.

I Sollefteå kommun ett av landets största producenter av förnybar el samtidigt drabbas vi av de höga elpriser. Vad beror det på?

Det korta svaret är att Sollefteåkommun inte är en egen marknad utan är uppkopplat på det svenska stamnätet som i sin tur är sammankopplat med stamnätet i övriga europeiska länder. Den minsta geografiska enheten på den europeiska elmarknaden är elområde. I Sverige, Norge och Danmark finns flera nationella elområden medan övriga länder vanligen utgörs av ett elområde.

Elpriset i SE2, till vilket Sollefteå kommun hör, beror av utbud och efterfrågan i SE2 men även av utbud och efterfrågan i omkringliggande elområden i den mån det finns överföringskapacitet.

Har det hänt något nyligen? För även om elpriset varit högt på kontinenten under hösten så har priset i vårt elprisområde varit lågt, tills de senaste veckorna då priserna har rusat.

Elpriserna i SE2 var även tidigare påverkat av elpriserna söderut, men det ryska anfallet på Ukraina har drivit upp elpriserna i Europa så att dess påverkan blivit synlig på ett annat sätt. Samtidigt har det svenska kraftsystemet blivit känsligare för störningar.

Ursprungligen är det svenska kraftsystemet (och samhället) uppbyggt på att överföra billig el från vattenkraften söderut där huvuddelen av elanvändningen sker. Därför har Sverige ett starkt stamnät för att överföra den önskade kraften. På 60-70-talet planerades ett kärnkraftsprogram för att bl.a. föra Sverige mindre beroende av oljeprischocker. Kärnkraftverken placerades på ställen i landet för att dels tillföra effekt i söder, dels för att kunna öka överföringsförmågan i stamnätet. Kraftsystemet kan därför sägas vara uppbyggt på vattenkraft och 12 kärnkraftsreaktorer. Sedan dess har sex reaktorer stängts av vilket gör kraftsystemet mer känsligt för störningar och att små störningar får stora effekter på elpriset.

Det är svårt att säga vad som är ”normalt” längre efter pandemi och ett fullskaligt krig i Europa, men när det inte är dåligt med vatten och det blåser relativt mycket i SE2 skapas ett ”överskott” som täcker efterfrågan i SE2 men som också ”fyller” överföringskapaciteten söderut och därmed sänker elpriserna. Ett lokalt ”överskott” kan man säga. Men under sämre förutsättningar så blir priset mer beroende av priset söderut, vilket i sin tur är beroende av priset på kontinenten.

De höga elpriserna är det något som vi måste vänja oss vid eller är det övergående?

De höga priserna på kontinenten kommer sannolikt att vara kvar så länge kriget pågår i Ukraina. Vad som händer därefter är oklart, det beror till del på om och hur som Ryssland närmar sig omvärlden. Men samtidigt har sannolikt har politiker i Europa lärt av läxan av att vara så beroende av naturgas och av Ryssland att man kommer att försöka diversifiera sig framöver. På kort sikt är det sannolikt mycket vind- och solkraft som kommer att investeras i, men eftersom dessa kraftslag inte är planerbara så kommer priserna sannolikt att variera mer än ”förr” och den genomsnittliga prisnivån blir nog högre.