Lyssna på sidan Lyssna

Synpunkter på utredning av Sollefteå sjukhus

Fullmäktige fattade beslut om att skicka följande sammanställning av synpunkter på Ernst & Youngs rapport till Region Västernorrland.

Att delges Region Västernorrland

Vi har granskat den konsultrapport som Region Västernorrland beställt gällande Sollefteå sjukhus. Vi hade önskat att en representant från regionen kunde närvara vid dagens kommunfullmäktige för att presentera utredningen och besvara våra frågor. Tyvärr valde regionen att inte acceptera vår inbjudan, och vi vill därför framföra kommunfullmäktiges synpunkter och frågor om utredningen här.

Utredningen, som utförts av Ernst & Young, visar tydligt att analysen i huvudsak är en ekonomisk övning där konsulterna har begränsat sig till att teoretiskt omfördela kostnadskolumner för att åstadkomma en föreslagen besparing. Utredningen saknar helt reflektioner över de kostnader som kan uppstå vid en omfattande omorganisation och förändring av utbudet. Det finns inga överväganden gällande tidigare stora omstruktureringar och de merkostnader som uppstått. I stället har konsulterna enbart jämfört faktiska kostnader för sjukvården med en hypotetisk besparingsmodell.

Vi är djupt oroade över processen. Denna utredning har dragit ut på tiden och nu planeras ytterligare utredningar grundas på vad konsulterna själva pekar på. Utredning baseras i delar på data av låg kvalitet. Medan regionen fortsätter att initiera och genomföra dessa utredningar, urholkas vården och tilliten till framtiden minskar.

Region Västernorrland planerar att finansiera och genomföra en omfattande kampanj i Dagens Industri för att belysa de investeringar som görs i regionen. Samtidigt är konsulternas slutsats att de upp emot tusen nya arbetstillfällen via bland annat Hamreprojektet och Försvarsmakten som planeras inte kommer att påverka sjukvårdens utveckling. Detta anser vi vara en orealistisk bedömning

Konsulterna har inte beaktat regionens roll i totalförsvaret och de krav som följer med ett
NATO-medlemskap. Vi tillstår att regionen med sin begränsade ekonomi inte ensam kan hantera ansvaret för NATO-kraven. Nyligen har dock Försvarsberedningen i en rapport betonat sjukvårdens viktiga funktion i samband med medlemskapet, inklusive diskussioner om beredskapssjukhus. Det är bekymrande att förslaget som läggs fram potentiellt innebär nedläggning av ett viktigt sjukhus för totalförsvaret.

Det Sollefteå sjukhus och vården generellt behöver är förtroende och en vision för framtiden. Det är avgörande för att människor ska välja att stanna eller flytta hit. Detta bör signalera att regionen avser att överge tiden för stora omorganisationer och istället ge personalen arbetsro för att finna lösningar på utmaningar. Vi hoppas att regionen är redo att bidra till detta, vilket är en förutsättning för en bred kompetensförsörjning.

Några frågor och övriga synpunkter på utredningen

  • Utredningen refererar till Måns Roséns rapport "Träning ger färdighet", som hävdar att 500 liv årligen kan räddas genom centralisering av högspecialiserad vård. Vi ser två problem med detta påstående: För det första har rapporten visat sig innehålla falska uppgifter, och för det andra är siffran om 500 undvikna dödsfall årligen helt ogrundad. Det är anmärkningsvärt att konsulterna, som har anlitats för att föreslå stora förändringar i vården, inte kontrollerat grundläggande uppgifter.
  • Utredningen föreslår att regionen bör öka anslaget till primärvården med cirka 135 miljoner kronor för att nå riksmedianen. Även om detta kan ses som en klok åtgärd, verkar utredningen inte vara medveten om tidigare interna analyser som visar att regionen kan spara cirka 300 miljoner kronor genom att minska kostnader för administrationen. Genom att genomföra den utredningens slutsatser kan regionen inte bara frigöra medel för primärvården utan också medel för att täcka underskott.
  • Regionens högsta kostnader finns inom den somatiska mottagningsverksamheten. År 2015 var kostnaderna nära riksgenomsnittet, men har sedan dess ökat avsevärt. Utredningen saknar analys av hur tidigare besparingsåtgärder och omstruktureringar har bidragit till dessa kostnadsökningar, och rekommenderar endast ytterligare omstruktureringar.
  • Utredningen använder DRG-poäng som grund för en stor del av de föreslagna besparingarna. Till exempel baseras nästan 18% av den föreslagna besparingen på att flytta kirurgisk verksamhet till Sundsvalls sjukhus. Problemet är att DRG-poängen varierar kraftigt från år till år. Om samma operationer i stället jämförs med siffrorna från 2021, skulle förslaget innebära en kostnadsökning på cirka 8,5 miljoner i stället för en besparing.
  • Konsulterna menar att akutmottagningen skulle vara öppen utan att ha en narkosbakjour. Den som besöker en akutmottagning kan bli akut sjuk och akuta tillstånd där patienten kan vara eller bli i behov av narkoskompetens. Detta skulle utgöra en enorm risk för patienterna.
  • De patienter som besöker en akutmottagning vet oftast själva inte vad som är felet. En buksmärta kan lika gärna vara en hjärtinfarkt. Vid stroke är varje minut viktig, och dessa patienter kan inte behandlas i ambulans då de behöver röntgen för att avgöra om det är en propp eller blödning. Enligt utredningen ska dessa patienter färdas flera timmar innan behandling kan sättas in är helt oacceptabelt och strider mot alla riktlinjer och forskning som finns.
  • Idag har akuten på Sollefteå ca 13 000 patienter per år. Av dessa kommer endast 3000 med ambulans – det betyder att 9000 patienter inte kan omdirigeras direkt till ett annat sjukhus som konsulterna påstår.
  • Ambulansen är underbemannad och har redan problem med sin bemanning. En avveckling skulle innebära att de skulle behöva köra 3000 patienter per år till Sundsvall eller Örnsköldsvik, vilket skulle ta 4-6 timmar per körning.
  • För att lösa bemanningsproblemen ska ambulansen gå tillbaka till en sjuksköterska och en undersköterska, det kommer att innebära lägre kompetens för att vårda svårt sjuka patienter under en längre tid.
  • Beträffande ambulansen, beräknas i ett av scenarierna att den genomsnittliga uppdragstiden ökar med 98,55 minuter och sträckan med 115,1 km årligen. Detta verkar dock endast räknat för enkelresor. En rimlig beräkning bör inkludera att ambulanserna också återvänder till sin station.
  • Att endast ha geriatriska patienter på sjukhuset gör det omöjligt att behålla och utbilda läkare, då det krävs ett bredare utbud av patienter för att vara ett utbildningssjukhus. Samma princip gäller för sjuksköterskor. Det skulle påverka regionens beroende av hyrläkare negativt.
  • Konsulternas analys av kostnader vid Sollefteå sjukhus innehåller felaktigheter i form av dubbelräkning. Det har missats att personal som narkosläkare och barnläkare redan är anställda på sjukhuset. Om dessa dubbelräkningar korrigeras skulle de faktiska kostnaderna för att bedriva exempelvis BB-verksamhet vara jämförbara mellan Sollefteå och till exempel Örnsköldsvik. På samma sätt har konsulterna räknat dubbelt när det gäller lönekostnader för operationsteam för akutkirurgi, vilket felaktigt driver upp de beräknade kostnaderna för Sollefteå sjukhus. Dessa fel i analysen kan leda till missvisande slutsatser om sjukhusets ekonomi och effektivitet.
  • Genomgående finns det brister i konsulternas analys av bemanningssituationen i Sundsvall och Örnsköldsvik. Deras antagande att hyrpersonal inte behövs underminerar kraftigt trovärdigheten i de beräknade besparingarna. Eftersom både Sundsvall och Örnsköldsvik är beroende av hyrpersonal idag, medför en ökad belastning på IVA/IMA avdelningarna i dessa sjukhus betydande kostnader. Specifikt, beräkningar visar att en expansion i Sundsvall skulle kosta omkring 36 miljoner kronor, medan kostnaderna i Örnsköldsvik skulle vara ännu högre, på grund av högre ersättningsnivåer. Detta innebär att en flytt av IVA-platser inte skulle leda till besparingar, utan snarare riskerar att försämra beredskapen och kvaliteten på det akuta omhändertagandet, vilket är avgörande för patienternas välbefinnande och säkerhet.
  • Regionen behöver räkna med kostnader för att bygga ut IVA i Sundsvall för att en flytt ska vara aktuell.
  • Operationsverksamheten i Sollefteå är idag helt unik. Denna utredning riskerar att slå sönder en verksamhet som är helt stafettoberoende på sjuksköterskor och undersköterskor. Konsulterna själva konstaterar att operationsverksamheten i Ö-vik och Sundsvall är fullt belagd under dagtid, samt beroende av stafetter. Ändå räknar konsulterna inte med att det skulle uppstå merkostnader för t.ex. stafetter.
  • Konsulternas analys av visar på begränsad förståelse för hur vården fungerar. Ett exempel är avsnittet gällande ortopediverksamheten. Avdelningen, som är helt oberoende av hyrpersonal, uppvisar utmärkta resultat med sina 17 platser. Avdelningen är fullbelagd på tisdagar eftersom verksamheten är organiserad med att genomföra tunga operationer tidigt på veckan. Konsulterna har i stället bara valt att göra en genomsnittlig beläggning och av detta dragit slutsatsen att det behövs 5 platser året om för att produktionen ska upprätthållas. Vad som inte beaktas är att elektiv ortopedi inte genomförs t.ex. under helgdagar såsom t.ex. julafton. Här har konsulterna inte heller räknat med de kostnadsökningar som det skulle innebära med operationer 52 veckor om året.
  • Utredningens beräkningar baseras på antaganden om personalkostnader för 2023, ett år som redan identifierats som kostsamt på grund av faktorer som inflation men också höga kostnader för vård som uteblev under pandemin.
  • De flesta av de föreslagna besparingarna bygger på en påstådd överkapacitet vid sjukhusen i Sundsvall och Örnsköldsvik. Detta inkluderar antaganden om att nya avdelningar kan anställa personal på deltid utan att beakta realistiska personalbehov.
  • Utredningen inkluderar kostnader för stafetter på Sollefteå sjukhus i varje kostnadsberäkning men ignorerar att dessa kostnader troligen kvarstår även om vårdplatser flyttas.
  • I diskussionen om IVA-platser utgår utredningen från att två IVA-platser i Sollefteå kan ersättas med endast en på annan ort, utan att säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet för detta.
  • Generellt tycks alla föreslagna besparingar på de olika avdelningarna baseras på rent bokföringsmässiga beräkningar med mycket liten koppling till den faktiska verksamheten. Man tar den faktiska kostnaden för en verksamhet och jämför den med en idealiserad, påhittad modell för att sedan teoretiskt räkna fram en besparing som har svag förankring i verkligheten.
  • Inom kort kommer Region Västernorrland att bekosta och publicera en omfattande bilaga i Dagens Industri för att framhäva de investeringar som genomförs i regionen. Konsulternas slutsats är att de tusentals nya arbetstillfällen som planeras inte kommer att ha någon betydande effekt på sjukvårdens utveckling. En sådan synpunkt kan ifrågasättas för att inte verka grundad i verkligheten.
  • Utredningen tar inte tillräcklig hänsyn till Sveriges NATO-medlemskap och dess innebörd. Detta inkluderar Sveriges åtaganden att ge värdlandsstöd och stödja allierade inom bland annat sjukvårdssektorn. Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar att Ryssland avsiktligt riktar attacker med mindre sofistikerade robotar med en räckvidd på ca 500 km mot sjukhus för att underminera motståndsviljan. Sollefteå sjukhus är ett av få sjukhus i Norrland som är utanför dessa robotars räckvidd. Att därför hävda att NATO-medlemskapet inte skulle påverka under dessa omständigheter förefaller inte att vara baserat på en realistisk bedömning av läget.
  • Konsulterna har missat att sjukvårdspersonal är totalförsvarspliktiga vid krig. Frågor kring hyrpersonal kommer därmed inte att vara regionens största bekymmer. Däremot kommer infrastrukturen till Sollefteå att prioriteras på grund av vägen NATO-trupper från Trondheim kommer att röra sig.
  • Det är problematiskt att utreda endast ett sjukhus innan man fattar ett inriktningsbeslut som påverkar hela sjukhusstrukturen. En mer holistisk och samtidig utredning av alla sjukhus skulle ge en bredare överblick över skaleffekter, möjligheter och potentiella besparingar inom hela sjukvårdsregionen. Att utreda ett sjukhus riskerar att leda till snedvridna uppfattningar och beslut som kanske inte gagnar den övergripande effektiviteten och kvaliteten på vården.

Vår slutsats är att denna utredning trots alla dess brister visar att det blir dyrare och sämre vård om Sollefteå sjukhus skulle behöva läggas ner.

Sammanfattningsvis visar utredningen på en rad kritiska punkter som behöver omarbetas för att ge en korrekt bild av den faktiska situationen och de realistiska möjligheterna för framtidens vård i regionen.