Ledighetsansökan elever i Grundskola

Inledning
Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. Generellt gäller skolplikten från höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år till utgången av vårterminen det tionde skolåret, det vill säga från förskoleklass till slutförd grundskola eller anpassad grundskola.
Skolplikten innebär en rättighet och en skyldighet för barn att få utbildning i det svenska skolväsendet. Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas där. Att eleven har skolplikt innebär att vårdnadshavare har ett ansvar att se till att eleven deltar i undervisningen. En elev som går i skolan men som av något skäl inte omfattas av skolplikt har ändå en skyldighet att närvara. Detta gäller så länge eleven går kvar i skolan. Det krävs giltiga skäl för att inte gå till skolan, till exempel sjukdom eller ledighet som skolan beviljat. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång får hemkommunen under vissa förutsättningar förelägga elevens vårdnadshavare att se till att eleven kommer till skolan. Det kan innebära att vårdnadshavarna behöver betala vite.

Syfte
Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra rutiner och skapa likvärdiga och rättssäkra bedömningar av ansökningar om ledighet.

Avgränsning
Riktlinjerna avser elever i förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola och omfattar samtliga elever som går i någon av Sollefteå kommuns kommunala skolor, oavsett folkbokföringskommun.
Motverka hedersrelaterat våld och förtryck
Sollefteå kommun och skolan är skyldiga att agera om det finns misstanke att en elev utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld eller förtryck, till exempel tvångsäktenskap. Vid ledighetsansökningar ska skolan beakta om det finns tecken på hedersrelaterat våld eller förtryck. Vid oro eller misstanke om att ett barn far illa ska orosanmälan göras till socialtjänsten i barnets hemkommun. Skolan gör ingen egen bedömning, det är socialtjänstens uppdrag.

Ledighet
Elevens vårdnadshavare ansöker om ledighet. Om eleven har mer än en vårdnadshavare måste båda vårdnadshavarna godkänna ledigheten. Ansökan behöver lämnas till skolan minst 3 veckor innan ledigheten påbörjas för att skolan ska hinna hantera ansökan.

Rektor beslutar om ledighet
Enligt skollagen är det rektor som beslutar om ledighet för elev utifrån sin kännedom om elevens förhållanden och rektorns ansvar för verksamheten. Längre ledigheter och många ledigheter kan påverka en elevs måluppfyllelse negativt och försvåra lärarnas planering och uppföljning. Därför behandlar skolan ledighetsansökningar restriktivt. Rektors beslut om ledighet är slutgiltigt och går inte att överklaga. Beviljandet av ledighet fattas individuellt för varje elev och baseras på en samlad bedömning av elevens situation.
Ledighet för enskild angelägenhet kan även beviljas av mentor men i begränsad omfattning.
Omständigheter som ligger till grund för beslutet är:
• Frånvarons längd.
• Elevens studiesituation och möjlighet att nå kunskapsmålen. Skolan beviljar inte ledighet de dagar eller perioder då de nationella proven genomförs, terminsstart eller de första veckorna i samband med byte av skola.
• Möjligheten att på olika sätt kompensera för den förlorade undervisningen.
• Hur angelägen ledigheten är för den enskilde eleven.
• Tidsperioden för ledigheten och möjlighet att styra när ledigheten förläggs, till exempel om ledigheten beror på en särskild händelse som inte kan påverkas av den som berörs av ledighetsansökan och händelse som inte kan flyttas såsom bröllop, dop eller idrottstävlingar.
• Om eleven fullgör sin skolplikt eller deltar i utbildningen utan att vara skolpliktig.

Ledighet upp till 10 dagar
En elev kan enligt 7 kap. 18 § skollagen beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter, vilket exempelvis skulle kunna omfatta vissa resor, familjehögtider eller religiösa högtider.

Ledighet längre än 10 dagar
För att en ledighet längre än 10 dagar ska kunna beviljas krävs förutom ovanstående omständigheter även synnerliga skäl. Synnerliga skäl betyder extra starka skäl och att bestämmelsen ska användas restriktivt. Exempel på synnerliga skäl kan vara resor som det finns mycket starka skäl för, som till exempel intyg från läkare om behov av resan i hälsosyfte.
Följande skäl anses inte som synnerliga:
• Miljöombyte för eleven, vårdnadshavare eller familjen i stort.
• Kulturellt utbyte.
• Att ta del av kultur och språk i vårdnadshavarnas ursprungsland.
• Att vistas hos föräldrar eller släktingar som är bosatta utomlands.
• Att följa med en vårdnadshavare som frivilligt har valt att studera eller arbetar på en annan ort eller i ett annat land.
• Semesterresa
Om en elevs ledighet sträcker sig över mer än 20 skoldagar behöver vårdnadshavarna istället ansöka om att fullgöra skolplikt på annat sätt. Ansökan om ledighet avslås då i sin helhet
Avslag på ledighetsansökan
Om vårdnadshavare vid avslag på ledighetsansökan ändå väljer att genomföra aktiviteten så är det ett aktivt beslut av vårdnadshavare.
Vi registrerar då bortfallet av studietid som olovlig frånvaro och kan tillsammans med annan frånvaro samt övriga omständigheter utgöra underlag för orosanmälan till Socialtjänsten.

Förlorad undervisning
Skolan kommer alltid överens med elev och vårdnadshavare om vad som kan göras före, under eller efter ledigheten, så att de negativa konsekvenserna av den förlorade undervisningstiden minimeras.Vårdnadshavaren ansvarar för att förlorad undervisning tas igen. Det innebär att vårdnadshavaren ansvarar för att eleven fullgör sina uppgifter och att dessa lämnas till ansvarig pedagog. Eleven har möjlighet att ta igen den förlorade undervisningen på den extra studietiden, där det finns tillgång till lärare.