Med sina tre aggregat och med en effekt av 62 megawatt produceras normalt cirka 298 gigawattimmar per år. Fallhöjden är drygt nio meter.

Sollefteåforsens kraftverk består förutom av det man ser som kraftverkets byggnad även av vattenmagasin och en jorddamm som fångar upp vattnet från Ångermanälven och lagrar detta.

När vattenkraftverket är i gång öppnas luckor i dammen som leder vidare vattnet ner i tunnlar till turbinerna. Vattenkraftverket i Sollefteå har så kallade Kaplanturbiner, som kan liknas vid en propeller och passar bra vid liten fallhöjd och stora vattenflöden.
Propellerbladen snurrar runt med hjälp av vattnets kraft och skapar så kallad rörelseenergi. Med hjälp av en generator som är kopplad till turbinerna omvandlas denna energi till el som i sin tur skickas ut till elnätet.

Vid höga flöden och när man inte kan köra vatten genom turbinerna (t.ex. vid inspektioner) används Utskovsluckor för att släppa vatten förbi kraftverket. Dessa är dimensionerade att klara extrema flöden. På kraftverket finns tre utskovsluckor varav två drivs mekaniskt och en är försedd med vattenhydraulisk drift. Varje lucka väger cirka 200 ton och kan släppa förbi 1000 m3/sekund.

Ytterligare finns en fjärde lucka, det så kallade Flottningsutskovet som idag används för att förse centralfisket med vatten.

Då el inte kan lagras i större mängder så har kraftverket vattenmagasin som lagrar energin. Elen produceras i samma ögonblick som den används.

Dammar har byggts för att öka fallhöjd och för att lagra vatten. Tack vare dessa vattenmagasin är det möjligt att anpassa elproduktion efter behov.
Regnvatten och smältvatten sparas i vattenmagasinen. Sollefteås magasin används för korttidsreglering.

Ovanför kraftverket med anslutning till stadens nipor finns jorddammen som har en övre dämningsgräns på 10,25 meter över havet.

På själva kraftverket finner man Intagshuset där vattnet först går in via isgrindarna, ett galler som hindrar större föremål från att passera in via turbinerna, saker som skulle kunna göra skada.
Gallren rensas vid behov för att vattnet alltid ska kunna passera utan förluster.

Efter isgrindarna finns sex stycken intagsluckor som används när vattenflödet behöver stängas av in till turbinerna för bland annat inspektioner. Det finns två luckor till varje turbin. Varje lucka väger 120 ton och manövreras med hjälp av vattenhydraulik.

Vattnets lägesenergi utnyttjas i kraftverket mellan två nivåer. Flödet in till turbinerna regleras av ledskenor. I kraftverket finns tre turbiner. När vattnet släpps på faller det nedåt genom tilloppstunneln till turbinen. Vattnets tyngd och rörelse tvingar turbinen och generatorn att rotera. Turbinerna som är av "Kaplantyp" liknar en fartygspropeller och har en diameter på 6,6 meter och fyra vridbara skovlar.
Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi.

Turbinen driver en generator som är hopkopplad ovanför turbinen via en gemensam axel. Generatorn skapar elektricitet. Rotorn har en diameter på 9,6 meter och väger 220 ton.
Spänningen från generatorn ökas med hjälp av en transformator och matas ut i ledningarna.

El är en färskvara som produceras och levereras i samma ögonblick som du trycker på strömbrytaren. Tekniken är lika genial som den är enkel.

Utloppstunneln leder sedan vattnet ut ur kraftverket och tillbaka till älven. Vattenkraften är såldes förnyelsebar.

Kraftverket fjärrstyrs från en driftcentral men kan även manövreras på plats.
I kraftverkets egna kontrollrum sker övervakning av data som till exempel vattenflöden Öppnas i nytt fönster..

Säkerheten är hög på kraftverket. Där finns säkra sätta att förflytta sig för inspektioner och kontroller runt om i kraftverket, under som ovan. Det finns dieselgeneratorer, batterier och ackumulatorer installerade och som alltid är i ständig beredskap för att användas vid till exempel ett strömavbrott. Detta för att kunna reglera kraftverkets olika delar oberoende av elnätet.