Lyssna på sidan Lyssna

Vad händer med slammet?

När slambilen är full åker den till en så kallad slamlagun för att tömma. Slamlaguner finns på fem ställen - Graninge, Ramsele, Junsele, Näsåker och Gistgårdsön (Kramfors kommun).

Slammet innehåller mycket vatten som måste tas bort för att det ska gå att hantera slammet. Slamlaguner är stora gropar i marken som är grävda på ställen där marken består av flera meter sand. Det är också väldigt långt till grundvattnet och de ligger långt från bebyggelse.

Eftersom marken består av sand så kan vattnet från slammet infiltrera i marken. Samtidigt sker en rening av kväve och fosfor i sanden. Marken fungerar som en jättestor infiltrationsbädd - på samma sätt som vid många enskilda avlopp.

Slammet ligger i gropen 1-3 år för att vattnet ska rinna bort. Därefter grävs det upp och läggs på en yta bredvid. Samtidigt som slammet grävs ur gräver man ur ca 1-2 dm av sanden i botten och ny sand fylls på. Slammet får ligga minst ett år för att torka ytterligare.

På vintern sker något som kallas frystorkning. Vattnet i slammet försvinner när det fryser. Kvar finns en hög med slam som ser ut som jord. Detta slam komposteras sen tillsammans med krossat trädgårdsavfall.

När det är komposterat används det i vår sluttäckning av våra nedlagda deponier (Rödsta, Ramsele och Edsbacken). Slammet läggs som det översta skiktet, ett så kallat växtetableringsskikt.

Får man verkligen göra så här?

Sollefteå kommun har tillstånd från Länsstyrelsen för slamlagunerna. Årlig provtagning och rapportering till miljömyndighet görs för att säkerställa att slamlagunerna uppfyller alla miljökrav.

Provtagningen visar att alldeles intill en slamlagun syns det en påverkan från näringsämnen som kväve och fosfor. Men längre ifrån minskar påverkan för att till slut försvinna helt.

Platserna är också valda från första början därför att det finns flera meter djup sand som det sker en rening i, det är långt till grundvattnet och långt till bebyggelse.

Är det inte mycket bättre att köra slammet till ett reningsverk?

Den första reningen av avloppsvattnet från ett hus som har eget avlopp ska ske i den egna avloppsanläggningen. En normalvilla förbrukar ca 150 m3 vatten på ett år. Av detta är det normalt ca 2-3 m3 som hämtas ur slambrunnen av slambilen.

Den största mängden näring finns löst i vattnet och inte i slammet och rinner alltså ut på plats. Så först och främst ska ju rening ske på plats av det vatten som rinner ur det enskilda avloppet.

Skillnaden mellan reningsverk och slamlagun

Skillnaden mellan ett av kommunens reningsverk och en slamlagun vad gäller rening av näringsämnen är att i ett reningsverk renar man bort fosfor med hjälp av till exempel fällning. Fosforn hamnar då i slammet istället för i vattnet.

I en slamlagun hamnar en del fosfor i slammet men mycket går ut i marken där det renas.

I kommunens reningsverk sker ingen kväverening utan kvävet släpps ut i det vattendrag som är mottagare av vattnet från verket.

I en slamlagun är det slammet eller marken som blir mottagare av kvävet.

Att köra slammet till slamlaguner som ligger på flera ställen runt om i kommunen är också en fördel ur transportsynpunkt. Det blir kortare transporter av slammet jämfört med att köra till ett enda reningsverk någonstans i kommunen. Detta eftersom det inte går att köra in slam från en slambil till vilket reningsverk som helst. Ska slambilen kunna lämna slam på ett reningsverk måste det byggas om och anpassas för den hanteringen.