Likabehandlingsplan


Ramseleskola


2013-2014


Reviderad sept. 2013


  1. NYALAGAR

1 augusti 2010 trädde en ny skollag i kraft (2010:800). Den nya skollagen ska tillämpas på utbildning som påbörjas fr.o.m. den 1 juni 2011 enl lagen om införande av skollagen (2010:801)

I Skollagens 5 kap. Trygghet och studiero § 6-23 kan man läsa om större befogenheter för rektor och lärare gentemot elever som har ett ordningsstörande uppträdande.

Här nedan visas ett utdrag ur lagtexten. Den fullständiga texten finns att läsa på: http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/skollagenochandralagar

DisciplinäraochandrasärskildaåtgärderAllmännabefogenheterförrektorochlärare

6 § Rektornellerenlärarefårvidtadeomedelbaraochtillfälligaåtgärdersomärbefogadeföratttillförsäkraelevernatrygghetochstudieroellerförattkommatillrättamedenelevsordningsstörandeuppträdande.

Enligtdeförutsättningarsomföljerav 7-23 §§ fårdetbeslutasomutvisning, kvarsittning, tillfälligomplacering, tillfälligplaceringvidenannanskolenhet, avstängningochomhändertagandeavföremål.

Enåtgärdenligtförstaellerandrastycketfårvidtasendastomdenståririmligproportiontillsittsyfteochövrigaomständigheter

Lagen ger bla rektor rätt att omplacera en elev för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.

Den 1 januari 2009 trädde en ny lag, diskrimineringslagen, i kraft (SFS 2008:567). Samtidigt inrättas en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som ska utöva tillsyn över att lagen följs.

Här nedan visas ett utdrag ur lagtexter. Den fullständiga texten finns att läsa på http://www.do.se/Documents/pdf/diskrimineringslagen

Diskriminering

4 §

I denna lag avses med diskriminering

1.

direkt diskriminering

: att någon missgynnas genom att behandlas sämre

än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en

jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande

identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,

2.

indirekt diskriminering

: att någon missgynnas genom tillämpning av en

bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt

men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss

könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion

eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning

eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har

ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga

för att uppnå syftet,

3.

trakasserier

: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som

har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande

identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,

4.

sexuella trakasserier

: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons

värdighet,

5.

instruktioner att diskriminera

: order eller instruktioner att diskriminera

någon på ett sätt som avses i 1–4 och som lämnas åt någon som står i lydnads-

eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen

eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

Utbildning

Diskrimineringsförbud

5 §

Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller

annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera

något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker

till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas

med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen

eller uppdraget.

Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom

skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet

kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till

utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan

leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda

vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant

funktionshinder.

7 §

Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en

elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens

verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för

trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att

utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande

fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier

i framtiden.

Lagen innebär att barn och elever får ett lagligt skydd mot kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om skolan inte kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag.

2. VISIONOCHVÄRDEGRUND

VisionomskolaniSollefteåkommun

Skolorna i Sollefteå kommun skall vara stimulerande miljöer där alla

Barn och elever vill vistas för att förvärva de kunskaper och färdigheter

Som de har nytta och glädje av som grund för ett livslångt lärande.

Värdegrund

Ur Lgr11

”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.”

” Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.”

Rättigheterochskyldigheter

Du har rätt att känna dig säker och trygg.

Du är då också skyldig att medverka till att andra känner sig säkra och trygga.

Du har rätt att bli respekterad som den du är.

Du är då också skyldig att respektera andra och visa hänsyn.

Du har rätt att bli sedd och lyssnad på.

Du är då också skyldig att se och lyssna på andra.

Du har rätt till kunskaper och färdigheter.

Du är då också skyldig att ta ansvar för ditt arbete och uppförande.

Du har rätt att få vara med och påverka ditt arbete och miljön på skolan. Du är då också skyldig att engagera dig, komma med förslag och respektera det som vi gemensamt bestämmer.

Du har rätt att få vistas i en trivsam skolmiljö.

Du är då också skyldig att hålla rent och snyggt omkring dig och vara rädd om egna, andras och skolans ägodelar.

3. TILLDIGSOMELEV/BARN

Vi önskar att du ska trivas i skolan och känna att du blir bemött på ett respektfullt och rättvist sätt i skolan. Det är en förutsättning för att du ska kunna få de kunskaper du behöver.

Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller annan kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller även om du känner till att någon annan blir utsatt.

4. TILLDIGSOMFÖRÄLDER

Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling - kontakta ditt barns mentor eller rektor.

Det är svårt att ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så måste du göra något åt det. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling råder vi dig som förälder att göra helt klart för barnet att du inte accepterar detta och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Även i detta fall vill vi att du kontaktar ditt barns mentor eller skolans rektor.

5. DEFINITIONAVLIKABEHANDLING

Vår målsättning är att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. I vår verksamhet skall ingen, vare sig elev eller personal, utsättas för diskriminering

eller andra former av kränkande behandling.

Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, främja likabehandling, aktivt motverka diskriminering av individer och grupper samt verka för att kränkningar aldrig ska förekomma.

De vuxna skall reagera vid varje form av kränkande behandling.

Likabehandlingsplanen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.

Förhållningssätt

Vi vill uppnå målen i likabehandlingsplanen genom att:

  1. främja jämställdhet mellan könen
  2. aktivt motverka alla former av rasistiska beteenden och diskrimineringar
  3. motverka alla former av negativ särbehandling
  4. ingen utsätts för kränkande behandling
  5. alla känner att de blir respekterade och lyssnade på
  6. barn och elever vet vem de kan vända sig till när likabehandlingsplanen inte följs
  7. alla vuxna på skolan medvetet och aktivt arbetar för att likabehandlingsplanen följs
  8. ingen diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder
  9. information om likabehandlingsplanen och dess betydelse ges till elever, föräldrar, ny personal samt lärarstudenter

Vi strävar efter att var och en ska följa vår Värdegrund och Vision och utifrån dessa:

  1. utvecklar en god självkänsla och empatisk förmåga
  2. respekterar andra människors egenvärde
  3. tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling
  4. utvecklar sin förmåga att göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter
  5. visar respekt och omsorg om närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv

6. DEFINITIONAVKRÄNKANDEBEHANDLING

Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan riktas mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Det är den utsatta personen som avgör om handlingen är kränkande.

Befogade tillsägelser

Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande

Kränkningar kan vara

-fysiska (tex. att bli utsatt för slag och knuffar)

-verbala(.tex. att bli hotad eller att bli kallad hora eller bög)

-psykosociala( tex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning )

-textochbild(tex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms)

Olikaformeravkränkandebehandling:

Diskriminering

Diskrimineringsbegreppet avser negativ särbehandling och därmed kränkning av individer eller kategorier av individer, utifrån olika grunder, som ålder, kön, social status, religion, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk eller nationell bakgrund.

Trakasserier

Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person.

Mobbning

Mobbning förutsätter att den som utsätts, systematiskt kränks vid upprepade

tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling.

Vidare råder en obalans i makt så att en som mobbas är i underläge. Se vidare under punkt 7

“Annan kränkande behandling”

Till exempel misshandel, ofredande och olaga hot.

Enviktigutgångspunktärattdensomuppgersighablivitkränkt, alltidmåstetaspåallvar.

7. ATTUPPTÄCKAKRÄNKANDEBEHANDLING

Alla elever har en mentor att vända sig till. Denne har ett särskilt ansvar för henne/honom.

All personal har ansvar för att se och ingripa på ett tidigt stadium.

Med kontinuerliga samtal mellan elever, föräldrar och personal om elevens skolsituation försöker vi tidigt upptäcka och identifiera brister i arbetsmiljön. Varje läsår görs en undersökning (BRUK) bland eleverna på våra skolor i syfte att tidigt kunna upptäcka kränkningar.

Tecken på utsatthet kan vara:

Nedstämdhet, ovilja att gå till skolan, huvudvärk, ont i magen, ensamhet, trasiga och/eller smutsiga kläder, borttappade tillhörigheter, skolk, dålig aptit eller utfrysning.

Då kränkning/mobbning vanligtvis sker utanför klassrummet är vuxennärvaro av central betydelse för att vi på ett tidigt stadium ska kunna upptäcka och ingripa.

8. ARBETSGÅNGVIDKRÄNKNINGAVELEVELLERPERSONAL

Elevsomkränktsavannanelev:

  1. Mentor eller berörd vuxen på skolan har samtal med den kränkte så snart som möjligt.
  2. Utifrån samtal med den kränkte tas kontakt med samtliga berörda och överenskommelser görs för att kränkningen inte ska upprepas.
  3. Vid allvarligare form av kränkning kontaktas hemmen och skolan samtalar med föräldrarna till alla inblandade elever. Kontakten dokumenteras och förvaras på skolan.
  4. Uppföljning sker inom rimlig tid av mentor.

Elevsomkränktsavpersonal:

Om elev, förälder eller skolans personal upplever att elev/elever kränks av anställda på skolan hänvisas ärendet till rektor som omgående utreder saken.

Personalsomkränktsavelev:

Den vuxne som bevittnat alternativt blivit utsatt för händelsen tillrättavisar omedelbart eleven. Vid upprepat beteende eller grova glåpord kontaktas elevens mentor som meddelar vårdnadshavare. Dokumentation görs och rektor informeras. Om kränkningen inte upphör övertar rektorn ärendet.

Personalsomhotasellerutsättsförvåld:

Rektor kontaktas och tar omedelbart tag i händelsen. Hemmet informeras. Vid grövre fall kallar rektor vårdnadshavare till skolan. Rektor avgör också om händelsen skall polisanmälas. Händelsen anmäls till skyddsombudet på skolan.

Allaärendendokumenterasochsparasisäkertförvarpåskolan.

OBSERVERAATT.

Polisanmälankangörasivilketskedesomhelstochanmälangörsavrektor.

9. MOBBNING

Definitionavmobbning:

En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar av en eller flera personer. Det är ytterst den som utsätts för mobbning som värderar om handlingen är negativ eller inte, och hon eller han ska alltid tas på allvar. De negativa handlingarna kan vara fysiska (skada av person eller egendom) eller verbala (även i form av SMS, MMS och mail). De kan också bestå av hot, utfrysning, isolering eller ryktesspridning.

Förebyggandearbete:

Målsättningen är att det inte ska finnas någon form av mobbning. Trygghet och respekt ska genomsyra verksamheten. Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka mobbning och arbeta för att uppnå ett gott arbetsklimat och en god stämning. Alla ska ha god kunskap om likabehandlingsplanen och hålla den levande i verksamheten. Alla vuxna i skolan är ansvariga för att se och agera vid misstanke om mobbning. I början av varje läsår informerar antimobbingteamet om sitt arbete i klasserna.

Klassföreståndare och annan undervisande personal ansvarar för att ett förebyggande arbete görs. Vid varje hösttermins början uppdateras likabehandlingsplanen. Planen ska godkännas av rektor, skolråd, elevråd, arbetslag och elevhälsoteam. Det förebyggande arbetet kan t ex bestå av värdegrundsarbete, social- och emotionell träning , samarbetsövningar, arbete i årsöverskridande grupper, tillfälle till spontan samvaro där man har roligt.

Vi har vuxen närvaro på raster, vid taxi/buss, i omklädningsrum och matsal. Bordsgrupper i matsalen (F-6) bestäms av de vuxna och lärare ansvarar för gruppindelning. Vi har återkommande samtal, enskilt och i grupp om det sociala samspelet på vår skola. Eleverna talar om och tar fram trivselregler tillsammans. I varje klass tas konflikter och kränkningar upp kontinuerligt av klassföreståndare eller annan undervisande lärare. Klassråd och elevråd ca 1 gång/månad.

Vi har en återkommande temadag varje höst med syfte att fördjupa elevernas kunskaper och påverka attityder vad gäller likabehandlingsfrågor. Vår likabehandlingsplan är grunden för temadagen. Åk F-3 har återkommande samtal om vad som hänt på rasterna direkt efter varje rast i elevgruppen.

Rektor ansvarar för att alla former av mobbning bland elever och anställda motverkas. Ansvaret gäller även att tillgodose personalens och elevernas tillgång till kontinuerlig fortbildning i dessa frågor.

Åtgärdervidmobbningavelev:

När Antimobbningsgruppen får kännedom om ett mobbingfall tar man upp det på teamets möte och bestämmer vilka i teamet som ska ta hand om fallet. Dessa tar reda på fakta om mobbningen ( från den utsatte själv, vittnen, personal, kompisar, föräldrar).

Ansvariga i teamet tar kontakt med mobbaren/mobbarna. Detta sker snabbt och utan förvarning. Den som betraktas som ledare kontaktas först. Alla samtal är enskilda och genomförs om möjligt av två vuxna av vilka den ena för anteckningar som underlag för dokumentationen. Under samtalet talar man om vad man vet och ställer enkla, raka frågor. Ansvaret för att ändra sitt beteende läggs på mobbaren. Tid för uppföljningssamtal bestäms och ska ske inom 1 - 2 veckor. Föräldrarna till alla inblandade informeras om ej förbättring har skett efter uppföljningssamtal.

Dokumentationen av fallet förs på blanketten "Anmälan av mobbning " och förvaras inlåst.

Ytterligare uppföljningssamtal bestäms med eleverna och pågår tills mobbningen upphör och fallet kan avslutas.

Ommobbningenejupphör:

  1. Antimobbningsgruppen genomför ett möte med rektor, mobbaren/mobbarna och dess vårdnadshavare. (Delar av elevvårdsteam, BUP och polis kan också delta)
  2. Åtgärdsprogram upprättas med beslut om insatser som är lämpliga för det aktuella fallet.
  3. Uppföljningssamtal hålls regelbundet.

OBSERVERAATT.

Polisanmälankangörasivilketskedesomhelstochanmälangörsavrektor.

Mobbningavpersonal:

Rektor kontaktas och ansvarar för ärendet.

10. UTVÄRDERING

Utvärdering ska ske i slutet på läsåret, liksom eventuell omarbetning.

Lärarna utvärderar tillsammans. Följande frågor tas upp:

- Har implementeringen av likabehandlingsplanen förändrat klimatet vad gäller förekomsten av mobbning, kränkningar, sexism och rasistiska yttringar.

- På vilket sätt har likabehandlingsfrågorna genomsyrat det vanliga skolarbetet? Ge konkreta exempel!

- Har specifika satsningar gjorts avseende likabehandlingsfrågor? Ge exempel. Resultat?

- Har Du som lärare ingripit då mobbning etc. förekommit? Hur ingriper Du? Uppföljning?

- Hur många ärenden (och typ av ärenden) har behandlats av AMT?

- Har AMT följt den anvisade arbetsgången vid behandlingen av ärendena?

- Hur har AMT lyckats i sitt arbete?

Hur kan likabehandlingsplanen förbättras - elevernas synpunkter, som de bl a framkom i enkäten, ska då beaktas.

Likabehandlingsplanen ska även kunna läsas på skolans hemsida

www.solleftea.selänk till annan webbplatsGrundskolor,Ramseleskola ”Trivselochtrygghet”,Likabehandlingsplan.

Här är några andra nyttiga länkar.

www.bris.se

www.rb.se

www.skolverket.se

www.bo.se

www.polisen.se

Brödtext

Publicerad: 2013-10-14

    Ingen giltig användare vald.

Medborgarservice