De första människorna i övre Ådalen


SOLLEFTEÅ I ÅDALEN
Förhistorien

Enligt vissa teorier följde de första människorna som kom till våra trakter kanten av inlandsisen från kontinenten
och torde ha livnärt sig på jakt, fiske och insamling av växter och bär. De bosatte sig efter vattendragen.
De äldsta boplatsfynden kan dateras till ca 6 000 f kr. Åtskilliga dateras till ca 3 500 f, Kr och framåt.


Under senare år har tidigare helt okända fynd av bosättningar i Ramseleområdet upptäckts. En av dessa miljöer, Bastuloken ligger söder om den plats där Vängelälven och Fjällsjöälven flyter ihop.
2001 hittades på Sörånäset ett boplatskomplex unikt genom sin placering i landskapet och är nu föremål för arkeologernas största intresse. Sörånäset ligger några kilometer norr om Bastuloken och bifurkationen Vängelälven (bifurkation = tvärförbindelse mellan två älvar). Mellan Faxälven och Fjällsjöälven ligger ett av de största upptäckta boplatsområdena i Norrlands inland.

De tydligaste och mest storslagna vittnesbörderna från stenåldern är hällristningarna vid Nämforsen i Näsåker. De äldsta av dem är från omkring år 4 200 år f.Kr.


För ca 6 000 år sedan sträckte sig en havsvik ända upp till Nämforsen, farbar med båt. Platsen är full av spår efter en fångstkultur: boplatser, pilspetsar, keramik, brända djurben och avslag från tillverkningen av stenredskap.

Märkligast är nog trots allt alla hällristningar på berghällarna nedanför forsen. Man uppskattar antalet till över 2400 figurer, som tillkommit under flera tusen år och bildar Norra Europas största hällristningsområde. De äldsta ristningarna kan dateras till ca 4200 år f kr. De flesta härstammar dock från bronsåldern och perioden 1800-500 f Kr .


Älgen är det klart dominerande motivet med över 700 figurer. Hällristningarna ändrade karaktär efterhand och på figurer från bronsåldern finns bla motiv av solkors och fotsulor som tyder på kontakter med Sydskandinavien och andra kulturer.


Nämforsen kunde under sommarhalvåret erbjuda försörjning genom sitt rika laxfiske. Under hösten och vinterhalvåret splittrades sannolikt bosättningen i mindre grupper för att livnära sig på jakt och det är i det sammanhanget man får se bosättningarna vid Bastuloken och Sörånäset.



Klicka här för att läsa en lättläst version av den här textenPDF

Publicerad: 2012-11-26

Medborgarservice