Sollefteåforsens historia

I mitten av 40-talet och ända fram till början av 80-talet har en kontinuerlig utbyggnad av vattenkraften skett inom Ångermanälvens och Faxälvens flodområden.

Sammanlagt finns nu i Sollefteå kommun 17 vattenkraftverk och Sollefteå kommun är den näst största elproducerande vattenkraftskommunen i Sverige.


Bygget av Sollefteå kraftverk (sollefteåforsen) rönte stor debatt eftersom den placerades mitt i stan.


Fallhöjden i älven ägdes av Graningeverken, Sollefteå stad och direktör Georg Sjödin. Men det var Sollefteå stad och främst Erik Rydén, ordförande för drätselkammaren som engagerade sig mest för byggande eftersom han såg framtida ekonomiska fördelar för Sollefteå som kraftproducent.  


Rydén drev frågan inom staden och i sin partigrupp men meningarna var delade. Några år senare var stadsfullmäktige redo att ta de första konkreta besluten för att bygga kraftverket.


Den 13 december 1955 beslutade drätselkammaren att begära att stadsfullmäktige förvärvade jordområde i Hallsta by mot älven-, fastigheten Killingholmen och åtskilliga strandområden vid älven av direktör Georg Sjödin.


Den 30 april 1959 upprättades ett konsortieavtal mellan staden och Sydsvenska Kraft ab (Sydkraft) om bildandet av Sollefteåforsens kraftverksaktiebolag. Ett avtal som kom att spela en stor roll 56 år senare när Sollefteå kommun.


I avtalet reglerades också ekonomiska och tekniskt/juridiska frågor för såväl utbyggnaden som driften. 


1961 beslutade stadsfullmäktige att söka om utbyggnad av kraftverket hos Mellanbygdens vattendomstol. Den 14 och 15 mars 1962 tog vattendomstolen beslut att godkänna begäran om utbyggnad under vissa förutsättningar, men att beslutet skulle underställas Kungl Maj:et för slutlig prövning.


Sollefteå stad vädjade inför kungen om snar behandling. Anledningen till det var att den sötvattentunnel som påbörjats i nedre Ådalen skulle tas i bruk våren 1964 och att grävningsarbetena vid Sollefteåforsen därför måste vara klara i god tid innan.


Sedan Kung Maj:t gjort klartecken var förberedelserna klara och byggnationerna kunde påbörjas 1962. 1967 var kraftverket sedan färdigt att tas i bruk.


Enligt det ursprungliga avtalet mellan Sydkraft och Sollefteå stad stadgades att A-aktierna till lika delar skulle ägas av båda intressenterna.


År 2004 köptes Graningeverken av Sydkraft AB som redan då ägdes av E.ON.


Genom åren har debatten om Sollefteåforsen gått höga. Några har argumenterat för att Sollefteå kommun ska sälja sin andel av kraftverket medan andra har argumenterat för att kommunen ska göra sitt yttersta för att äga hela.

 

Ordförklaring:


Drätselkammare var namnet på styrelsen i en stad och fungerade som ett utskott som hade att sköta stadens ekonomi. Efter kommunreformen 1971 byttes drätselkammarne ut och ersattes av kommunstyrelsen.


Publicerad: 2015-12-21

Skribent:

Medborgarservice