Verksamhetsformer som omfattas av planen:                                      

Vallaskolan, Grundskola 4-9. Planen gäller mellan datum 20231003-240930

Ansvariga för planen:

Anna-Lena Brantholm Lööw rektor, Sofia Tingelöf och Tobias Sundberg bitr rektorer

Eleverna ges möjlighet att ta del av- och uttrycka synpunkter på planen via elevråd och genom arbete med planen på lektionstid.

 Vårdnadshavare ges möjlighet att ta del av planen via samrådet

Planen diskuteras i alla årskursarbetslag och vid Arbetsplatsträff    

Kartläggningsmetoder:

Enkäter: BRUK, dokumentation från trygghetsteamet, hälsosamtal årskurs 4 och 7, och utifrån olika elevsamtal.

Områden som berörs i kartläggningen:
Kränkande behandling, Genus, Trygghet, Delaktighet, Ålder.

Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Kartläggning har förekommit i samband med elevrådet och utifrån samtal i samband med kränkningar. Eleverna har även besvarat den årliga BRUK-enkäten.  Utöver detta ingår utfall kring trivsel och trygghet i hälsosamtalen för eleverna i årskurs 4 och 7. Egen enkät om trivsel och önskan om aktiviteter.

Hur personalen har involverats i kartläggningen 
Personalen har svarat på den årliga BRUK-enkäten. Diskussioner utifrån utfall i strategiska elevhälsoteamet och skolans trygghetsteam

Sammanställning  från föregående läsår, utfall BRUK, vårterminen 2023.

Följande frågor har sammanställts i arbetslagen:

Fråga 1 - Jag känner mig trygg på lektionerna

Fråga 3 - Jag känner mig trygg på rasterna

Fråga 6 - I min skola respekterar vi varandra

Fråga 13- Jag har studiero på lektionerna

Fråga 19 - Jag känner mig trygg i skolan

Årskurs 9

Fråga 1 - Jag känner mig trygg på lektionerna

100% av eleverna känner att de är trygga på lektionerna.

Fråga 3 - Jag känner mig trygg på rasterna

100% av eleverna känner att de är trygga på rasterna.

Fråga 6 - I min skola respekterar vi varandra

72% av eleverna respekterar varandra, stämmer helt och stämmer ganska bra. Ca 25% anser att det inte stämmer fullt ut.

Fråga 13- Jag har studiero på lektionerna

70% av eleverna tycker att de får bra eller ganska bra studiero på lektionerna. Ca 30% anser att det inte är studiero fullt ut.

Fråga 19 - Jag känner mig trygg i skolan

86 % av eleverna känner sig trygga på skolan.  Ca 13 anser sig inte trygga fullt ut.

Årskurs 8
Fråga 1 - Jag känner mig trygg på lektionerna
84% av eleverna känner att de är trygga på lektionerna. Tre elever i årskursen känner sig inte trygga.
Fråga 3 - Jag känner mig trygg på rasterna
96% av eleverna känner att de är trygga på rasterna. Två elever känner en viss otrygghet på rasterna.
Fråga 6 - I min skola respekterar vi varandra
72% av eleverna respekterar varandra, stämmer helt och stämmer ganska bra. Ca 15% anser att det inte stämmer fullt ut.
Fråga 13- Jag har studiero på lektionerna
70% av eleverna tycker att de får bra eller ganska bra studiero på lektionerna. Ca 30% anser att det inte är studiero fullt ut.
Fråga 19 - Jag känner mig trygg i skolan
94% av eleverna känner sig trygga på skolan. Tre elever anser att de inte är trygga fullt ut.

Årskurs 7

Fråga 1 - Jag känner mig trygg på lektionerna

97% av eleverna känner att de är trygga på lektionerna. En elev i årskursen anser sig inte trygg

Fråga 3 - Jag känner mig trygg på rasterna

92% av eleverna känner att de är trygga på rasterna. Tre elever uppger att det stämmer ganska dåligt.

Fråga 6 - I min skola respekterar vi varandra

65% av eleverna respekterar varandra, stämmer helt och stämmer ganska bra. Ca 30% uppger att det stämmer ganska dåligt/ dåligt vad gäller respekten elever emellan.

Fråga 13- Jag har studiero på lektionerna

50% av eleverna tycker att de får bra eller ganska bra studiero på lektionerna. 35% anger att de saknar studiro.

Fråga 19 - Jag känner mig trygg i skolan

87% av eleverna känner sig trygga på skolan. Fem elever tycker att det stämmer ganska dåligt.

Årskurs 6

Fråga 1 - Jag känner mig trygg på lektionerna

96% av eleverna känner att de är trygga på lektionerna.

Fråga 3 - Jag känner mig trygg på rasterna

96% av eleverna känner att de är trygga på rasterna.

Fråga 6 - I min skola respekterar vi varandra

71% av eleverna respekterar varandra, stämmer helt och stämmer ganska bra.

Fråga 13- Jag har studiero på lektionerna

71% av eleverna tycker att de får bra eller ganska bra studiero på lektionerna.

Fråga 19 - Jag känner mig trygg i skolan

82% av eleverna känner sig trygga på skolan.

Årskurs 5

Fråga 1 - Jag känner mig trygg på lektionerna

98% av eleverna känner att de är trygga på lektionerna. En elev uppger att denne inte känner sig trygg.

Fråga 3 - Jag känner mig trygg på rasterna

98% av eleverna känner att de är trygga på rasterna. En elev uppger att det stämmer ganska dåligt.

Fråga 6 - I min skola respekterar vi varandra

64% av eleverna respekterar varandra, stämmer helt och stämmer ganska bra. Ca 30% upplever att det stämmer ganska dåligt.

Fråga 13- Jag har studiero på lektionerna

74% av eleverna tycker att de får bra eller ganska bra studiero på lektionerna. Ca 20% tycker att det stämmer ganska dåligt.

Fråga 19 - Jag känner mig trygg i skolan

98% av eleverna känner sig trygga på skolan. En elev anser att det stämmer ganska dåligt.

På fråga 1 och 3 har utfallet förbättrats jämfört med föregående år. Vad gäller fråga 3 och 6 visar svaren på ungefär lika resultat som förra läsåret. Flera elever uppger att det är bättre studiero detta läsår. När det gäller frågan om trygghet visar svaren på att eleverna känner sig tryggare.

Årskurs 4

Fråga 1 - Jag känner mig trygg på lektionerna

90 % helt, 3 upplever brister i tryggheten

Fråga 3 - Jag känner mig trygg på rasterna

Drygt 80% av eleverna upplever,  15% anger att det stämmer ganska dåligt vad gäller trygghet på rasterna, 3% upplever att det inte känns tryggt

Fråga 6 - I min skola respekterar vi varandra

85% av eleverna upplever att man respekterar varandra, 6% anger att det ganska  fungerar dåligt

Fråga 13- Jag har studiero på lektionerna

74% upplever att det är studiero i samband med lektionerna, 7% anger att det fungerar ganska dåligt och mellan 3% upplever att det inte är studiero

Fråga 19 - Jag känner mig trygg i skolan

84% av eleverna känner sig trygga totalt sett i skolan, 13% anger att det fungerar ganska dåligt och 3% anser sig inte trygga

Sammanfattande kommentarer till utfallet

Generellt sett visar upplevelsen av trygghet vid skolan och vid rasterna  höga resultat. Ser man till mellanstadiet ligger den upplevda tryggheten vid lektionerna på drygt 94% och på rasterna visar värdet på drygt 91 %. Elevernas upplevelse av tryggheten totalt vid skolan visar på ca 88%. Den upplevda tryggheten vid lektionerna och vid rasterna har ökat jämfört med föregående läsår. Den generella upplevelsen av trygghet vid skolan ligger ungefär på samma värden som förra läsåret. Sammantaget upplever eleverna vid mellanstadiet att de respekterar varandra till  drygt 73%, vilket även visar på en ökning. Beträffande studieron visar värdena på 73%, vilket är en relativt hög ökning jämfört med föregående läsår.

Vid högstadiet uppger eleverna att tryggheten vid lektionerna ligger på drygt 93% vilket är en ökning från föregående läsår. Rasttiden beskrivs tryggheten till 96%, en liten ökning jämfört med förra läsåret. Elevernas generella trygghet vid skolan visar på 89%, vilket även visar på en ökning. Vad gäller respekten eleverna emellan ligger läsårets värden på ca 70% vilket är en tydlig ökning jämfört med föregående mätning. Drygt 63% av eleverna anger att de har studiero. Ett par procent lägre jämfört med förra läsåret.

Utifrån hälsosamtalen som skolsköterskorna har genomfört med eleverna i årskurs 4 och 7 ungefär lika värden vad gäller trygghetsfrågorna i båda årskurserna. Årskurs 4 uppger att de har sämre studiero i hälsosamtalen, men trivseln i klassrummen är hög. Eleverna i årskurs 4 uppger till 100% att de har kompisar. Även eleverna i årskurs 7 anger något lägre värden på studieron i dessa samtal. 90% uppger att de har kompisar i klassen och/ eller vid skolan.

Åtgärd

Vad ska göras?

När?

Ansvarig

När ska uppföljning ske?

1.Medvetandegöra eleverna vad diskrimineringsgrunderna innebär

Ämneslagen ska synliggöra och genomföra åtgärder som omfattar diskrimineringsgrunderna i sin undervisning.

Se exempel i bilaga s 14.

När ämnesområdet är aktuellt.

Lärare i ämneslagen.

Kontinuerligt via undervisning och genom redovisning till rektor, i samband med t ex APT december och juni-23.

2.Arbeta med områden som innefattar betydelsen av diskrimineringsgrunderna

I samband med elevernas mentorstid ska övningar med klasserna genomföras med stoff som behandlar diskrimineringsgrunderna

I samband med mentorstiden.

Mentorer för klasserna.

Arbetsplatsträffar med första datum

Vecka 50

Vecka 22

3. Implementera och förankra pedagogisk personal innebörden av en främjande elevhälsa

Fortsatt arbete genom att implementera EHM, steg 2

Studiedag 19:e okt, via strategiskt team veckovis

Via EHM i arbetslagen en 1/mån

Skolledning/ Elevhälsa/ Arbetslag

Utvärdering i  juni-23

Kontinuerligt i Strategiskt team och i Trygghetsteam

4. Öka kunskaperna bland skolans personal vad gäller Hedersrelaterat våld

Fortsättning på förra läsåret med föreläsning och gruppdiskussioner i samband med studiedag

19:e oktober och under processarbetet vid APT

Rektor, arbetsgrupp (lärare, elevhälsa)

Kontinuerligt inom EHM, Trygghetsteam.

5. Arbeta med kapitel 1, nya kursplaner; Sexualitet, samtycke och relationer

Arbetet med frågeställningar i ämneslag och arbetsgrupper fortsätter via ämneslagsträffar
( diskrimineringsgrunderna och normkritiskt ska inkluderas i undervisningen).

Läsåret 23/24

Rektor, elevhälsa,

lärare

Vid ämnesträffar

Läsårsutvärdering, juni-24

Åtgärd

Vad ska göras?

När?

Vem är ansvarig?

När ska uppföljning ske?

Elevhälsans utv, röd text

1.Öka tryggheten vid raster, och andra platser som kartlagts som otrygga

1.Vuxennärvaron ska fortsatt vara hög i de miljöer som utpekas som otrygga. Elevvärdar finns tillgängliga för elever under rasttid. Detta kompletterat med lärares rastvärdstid, inne och ute på skolgården.

2.Riktade rastaktiviteter av fritidspedagog (4-6, 7-9)

3.Arbetsgrupp kuratorer, elevvärdar/ resurser/ fritidspedagog/ och skolbibl utformar aktiviteter som främjar trygghet och gemenskap

Under hela läsåret

23/24

1.Skolledning

2.Fritidspedagog i samverkan med elevvärdar/ resurser/ arbetslag

3.Arbetsgrupp;kuratorer, elevvärdar/ resurser/ fritidspedagog/ och skolbibl

1.Varannan vecka i samband med  Trygghetsteam

Juni -24

Avstämningar vid EHS varje vecka

2, 3. Avstämningar i Trygghetsteam och i “arbetsgruppen”

2.  Skapa bättre förutsättningar för ett lärandeklimat som främjar studiero.

1. Utifrån EHM-modellen verka för att upprätthålla en god studiero i undervisningen.

2. Använda SKUA som metod i undervisningen

 Läsåret

23/24

Skolledning/elevhälsa/arbetslag

1. Vid EHM

2.I samband med återkoppling av verksamhetsobservationer, vid medarbetarsamtal, vid möten inom arbetslag

3.Öka elevernas förtrogenhet med planen.

Vallaskolans plan mot

diskriminering och kränkande behandling
ska vara ett återkommande inslag i undervisningen.

Löpande

Årskursarbets-lag och ämneslag

Rektor följer upp två gånger under läsåret;  APT vecka 50-Ht, vecka 23-Vt 24

4. Utröna i vad elevers upplevelse av trygghet/otrygghet består,vid skolan.

Mindre enkät genomförs inför EHM (temperaturmätning vad gäller trygghet och studiero i årskurserna)
Utfallet analyseras i arbetslagen och lyfts vid behov vidare i EHM.

Kompletterande samtal med individer och/eller grupper där behov finns.

Genomförs tre gånger per termin

Skolledning, arbetslag/elevhälsa,

EHM

Mentorstid

Med stöd av elevhälsa

5. Öka elevernas medvetenhet om, normer, lagar och värderingar gällande kön, identitet och sexualitiet.

1.Pubertetsprat åk 5

2. Nätsmart åk 5 (Områden som behandlas är bl a nätkränkningar, grooming, eget säkerhetstänk för att själv vara säker på nätet)

1. Genomförs oktober-22

2. Genomförs under vt-23, febr-maj

Kurator, skolsköterska

EHM

Trygghetsteam

6. Öka elevernas upplevelse av respekt dem emellan varandra.

1.Arbeta medvetet med skolans klasser vad gäller språkbruket

2.Utbildning för elever i årskurs 8 i YAM

3. Schemabrytande dagar som allaktivitetsdagar och elevensvalsdagar/ bolldagar

4. Arbete under mentorstid med frågor och teman som rör området

5. Elevrådet 7-9 arrangerar rastaktiviteter för eleverna vid 4-6

1.I den dagliga verksamheten, hela läsåret

2. Ht-23

3. Pågår olika dagar under läsåret.

4. Läsåret

5. Läsåret

1.All personal

2.Kuratorer

3.Årskursarbetslag

4. Arbetslag

5..Ansvarig i elevrådet/ elevrådet 7-9

6.Ämneslag/ arbetslag

1 Kontinuerlig i arbetslagen och i EHM

2. December -23 

3.Kortare utvärdering efter varje genomförd aktivitet, juni-23

4. Inom arbetslagen

5. Elevrådsmöte i december-23, maj-24

7.Medvetande-

göra eleverna om konsekvenser av spridnings-
effekter beträffande sociala medier samt konsekvenser i samband med brottsliga handlingar.

Temadag för årskurs 7  “Innan det händer”, med polis, socialtjänst, brandmyndighet m fl

V 47

Skolledning, strategiska Elevhälsoteam/

Externa aktörer

Aktiviteten ska utvärderas av inbjudna aktörer. Uppföljning när den är genomförd.

8. Tydliggöra värdegrundsarbetet för vårdnadshavare vid Vallaskolan

Öppet Samrådsmöte under ht (årligen), där det redovisas hur värdegrundsarbetet vid skolan bedrivs

En gång per läsår, 41

Rektorer

Vid Samrådsmötet i maj.

Klassrum

Inne- och utemiljö

Matsal

Allmänna regler

Alla har med sig material som behövs till lektionen då den börjar

Det råder mobilförbud under lektionstid

Datorerna används till skolarbete

Alla hjälps åt att hålla skolan fin utan förstörelse ute och inne (t ex lägger vi skräp i soptunnor och klottrar på papper).

Alla har ansvar för att skapa en lugn miljö i matsalen och aulan.

Alla tar undan sin disk efter sig i matsalen när man ätit

På Vallaskolan

visar vi respekt mot allt och alla

Vi dricker inte energidrycker i

skolan

Vi arbetar med värdegrundsfrågor, såsom attityder och förhållningssätt. Detta kan ske genom grupp- och relationsövningar, diskussioner och rollspel, i syfte att stärka både individ och grupp. Vår strävan är att detta ska vara återkommande och genomsyra verksamheten. Så här arbetar vi:
-Genomgång och diskussion av denna plan sker i början av höstterminen.
-Tydliga umgängesregler och förhållningssätt för personal och elever. Skolans ordningsregler delas ut till eleverna i samband med skolstart samt finns på skolans hemsida.
-Klassrådsverksamhet. Lärare ansvarar för att detta äger rum.
-Elevrådsverksamhet med olika råd där personal från skolan medverkar.
-Gruppsamtal och individuella samtal med kurator vid behov.
-Enkäter, BRUK,  som mäter kvaliteten i skolan, görs en gång per läsår.
-Skolans egen enkät; temperaturmätning
-Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin.      

Mentor eller annan vuxen på skolan har samtal med den kränkte så snart som möjligt. Utifrån samtal med den kränkte tas kontakt med berörda och överenskommelser görs för att kränkningen inte ska upprepas. Vid allvarligare form av kränkning kontaktas hemmen, och skolan samtalar med vårdnadshavare till alla inblandade elever. Detta dokumenteras av den person som fört samtalet och arkiveras på skolan. Uppföljning sker inom två veckor av mentor.

Om kränkningarna bedöms som grövre och eller inte upphör enligt ovan beskrivet, kontaktas skolans Trygghetsteam, vilket arbetar enligt följande rutiner:

1. Ingående samtal med den utsatte personen.
2. Faktainsamling, extrauppgifter, dokumentation.
3. Enskilda samtal med elev/ elever som kränker och/eller diskriminerar. Eftersträva att två vuxna är närvarande
vid samtalen.
4. Dokumentation.
5. Mentor/klasslärare informeras om att ärende är påbörjat.
6. Eventuella frågor från vårdnadshavare hänvisas till trygghetsteamet.
7. Informera vårdnadshavare, helst samma dag, senast inom en vecka sedan eleven själv fått möjlighet att berätta hemma.

8. Slutdokumentation förvaras hos rektor.

I de fall kränkningarna anses som längre pågående och/eller av mer kraftfull karaktär (inkl om det förekommer på sociala medier) gäller följande rutiner:

1.Rektor tillkallar berörda ur Trygghetsteamet/elevhälsa, mentor och/ eller person som har kännedom om kränkningen, för att göra en bedömning kring hur situationen ska hanteras vidare.

2 a) Mentor tar en första kontakt med vårdnadshavare för att informera om händelsen.

b) Mentor tar upp elevens pedagogiska situation vid nästkommande EHM.

3. I samverkan med vårdnadshavare gör rektor bedömning om elev/elever ska vara i skolan eller ej under utredningen. Rekommendationen från rektor är att berörda elever är hemma under utredningstiden.  

4 a) Rektor möter berörda elever för allvarssamtal.

b) Rektor informerar berörda elever om samförståndsmöte ska genomföras.

c) Mentor informerar vårdnadshavare om samförståndsmöte ska genomföras.

5a) Bedömning görs att polisanmälan ska ske. Ärendet går till Trygghetsteamet och EHM. Vårdnadshavare kallas till samförståndsmöte.

 b) Bedömning görs att händelsen inte ska polisanmälas. Ärendet går till Trygghetsteamet och EHM.

Samförståndsmöte genomförs även om det inte har föranlett en polisanmälan.

Beskrivning samförståndsmöte:

Skolledning kallar inblandade vårdnadshavare till möte. Representant från Trygghetsteam/elevhälsa ansvarar för samförståndsmötet.  Syftet med mötet är att redogöra för vårdnadshavare vad som skett med deras barn och vilka förväntningar skolan har fortsättningsvis vad gäller berörda elevers beteende. Mötet blir även ett tillfälle för vårdnadshavare att träffas.

Mötet följer tre steg:

1). Möta de berördas tankar och känslor (både de som utsätter och de som blir utsatta)

2). Fokusera på konkreta fakta i händelsen.

3). Upprätta en gemensam plan för att säkerställa en trygg skolvardag för berörda elever.

  6. Rektor informerar huvudmannen samt informerar skolans personal. Rektor fattar beslut om disciplinära åtgärder.

   Anmäler till annan myndighet om bedömning för detta görs.      

  7. Representant ur Trygghetsteamet/ elevhälsa tar kontakt med annan myndighet i samverkan med skolledning. Planerar vidare i samverkan med mentor eller motsvarande i syfte att förebygga ytterligare kränkningar.

8. Mentor informerar vårdnadshavare, medmentor och arbetslag om hur arbetet fortskrider.

Om elev, vårdnadshavare eller skolans personal upplever att elev/elever kränks av anställda på skolan hänvisas ärendet till rektor som omgående utreder saken enligt följande arbetsgång:

1. Rektor meddelar huvudmannen.
2. Rektor har samtal med berörd elev
3. Rektor har samtal med den vuxne som utfört kränkningen.
4. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare. Rektor meddelar huvudmannen. Ärendet dokumenteras av rektor och arkiveras på skolan.
5. Första uppföljning sker inom en vecka av rektor.      

Uppföljningar av elever som utsätts för kränkningar görs av mentorer/klasslärare, elevvärdar, kuratorer, skolsköterskor och av skolledning. Tillvägagångssättet för uppföljning beskrivs i arbetsgångar ovan.

Rutiner för dokumentation
Den vuxne som bevittnar en kränkning fyller i en anmälan om kränkande behandling och lämnar till rektor. Rektor meddelar huvudmannen. Anteckningar utöver anmälan lämnas till rektor.      

Planen förankras hos eleverna genom det arbete med denna som beskrivits här ovan.    

Innan färdigställande tas planen tas upp till diskussion vid samrådsmöte. Den färdiga planen läggs ut på skolans hemsida.

Planen förankras hos personalen genom den arbetsgång som beskrivits ovan.    

Måluppfyllelse. I föregående läsårs plan, 22/23, var följande mål givna:

1. Till nästa utvärdering ska elevernas upplevelse av studiero ha ökat.
2. Till nästa utvärdering ska siffrorna som mäter elevernas upplevelse av respekt dem emellan ha förbättrats.
3. Till nästa utvärdering ska en minskning av elevernas upplevda otrygghet ha skett beträffande rastmiljön.
4. Under läsåret ska arbetsområden inom ämnesundervisningen, där denna plan används integrerat, genomföras i varje årskurs och klass vid enheten.
5. Elevernas mentorstid ska, 30-40 minuter per vecka, även användas till att arbeta med trygghetsfrågor och områden som behandlar diskrimineringsgrunderna

Resultat 4-6:
Tryggheten har ökat jämfört med föregående läsår. Det är positivt och kan utöver insatserna och åtgärderna, delvis bero på att eleverna förra året var nya på skolan och kanske därför kände sig mer osäkra. Det är viktigt att det finns rastvärdar på alla raster och att dessa inte måste utföra andra uppgifter under den tid de är satt på det uppdraget. Studieron på lektionerna har ökat avsevärt, vilket kan bero på det gemensamma arbetet som genomförs inom arbetslagen. Även om mätningarna visar på att respekten elever emellan har ökat krävs ett fortsatt arbete för att detta ytterligare ska förbättras med hjälp av formulerade åtgärder i denna plan. Arbetslagen har haft gemensam innehållsplanering för mentorstiden utifrån det ämnet under innevarande läsår.

Resultat 7-9:
Även vid högstadiet visar mätningarna på förbättringar vad gäller elevernas upplevelse av trygghet vid framför allt raster och lektioner. Studieron har förbättrats, men strävan är att eleverna ska uppleva det ännu bättre. Utfallet från eleverna som gick i årskurs 7 föregående år har generellt sett högre värden utifrån de frågor som ställt. Förbättringarna härleds till det riktade arbetet som har genomförts i framför allt i en klass. Under flera läsår har värdet för respekten mellan eleverna legat på under 70% (mellan 60-65%). Årets ökning förklaras bland annat med ett medvetet och riktad arbete med språk och värdering, samt övriga åtgärder som beskrivs i planen. Målsättningen är att nästa mätning ska visa på en bättre resultat. Arbetslagen har jobbat med olika trygghetsfrågor vid mentorstiden och även inkluderat i undervisningen.

Skolans personal och elevrådet.

Ansvarig för att årets plan utvärderas
Anna-Lena Brantholm Lööw, rektor 4-9  

Årets plan ska utvärderas senast

240930

Svenska

Årskurs 4-6: Olika texter i läsförståelse där frågor om socialt samspel behandlas (hur man är mot varandra). Texterna behandlar även kulturer

Årskurs 8: Textarbete med temat “Respekt och rättskänsla” - lyfter exempel på problem (utanförskap, grupptryck, mobbning) och civilkurage.

Språk och identitet, minoritetsspråk.
Årskurs 9: I samband med arbetet inför nationella proven i svenska utgår arbetet från texter som rör värdegrundsfrågor. Bokprojekt om segregation/jämlikhet finns.

SO

Årskurs 7

Eleverna läser området Identitet och gemenskap, människors rättigheter, minoriteter, jämställdhet och jämlikhet, och källkritik inom hur man framställer olika perspektiv på skönhet.

De läser böcker om minoritetsfolk och har diskussioner kring boken. Därtill läses även boken Ondskan, ser filmen och diskuterar (utanförskap, grupptryck, identitet, kompisrelationer). Industriella revolutionen, där människors lika värde och kön behandlas är ytterligare ett område.

Arbete med Barnkonventionen i årskurs 7.

Årskurs 8

Eleverna läser de övriga revolutionerna där samma områden behandlas som i årskurs 7. Eleverna tar även del av stoff gällande  imperialismen och kolonialismen samt Darwins teori.Ytterligare områden där diskrimineringsgrunderna bearbetas är första och andra Världskriget samt förintelsen och andra folkmord.

Eleverna undervisas i religionerna islam och kristendomen, där behandlas diskriminering och skillnader mellan kön kontra samhällets utveckling.

I samhällskunskapen diskuteras diskrimineringsgrunderna då området hur Sverige styrs undervisas.

Årskurs 9

Eleverna läser religionerna hinduism och buddhism. Jämförelser och diskussioner vad kastsystem och dess påverkan på samhället och befolkning.

Inom samhällskunskapen behandlas mänskliga rättigheter, diskussioner och analys kring folkmord. Eleverna läser även området etik och moral.

Engelska

Allmänt: Livsvillkor, kultur etc. i områden där engelska talas + jämförelser med Sverige.

Årskurs 7

Höstterminen: arbete med matkultur i olika engelsktalande länder.

Vårtermin: Jämförelser mellan livsvillkor och kultur i Sverige och engelsktalande länder, i arbete med videobloggar.

Årskurs 8
Hösttermin: Diskussion om rasism och mänskliga rättigheter kopplat till tema “USA”.

Vårtermin: Arbete med värderingar, åsikter och erfarenheter i arbete med “Role Models”. Diskussion om rasism, mänskliga rättigheter och kolonialism kopplat till tema “Australia”.

Årskurs 9

“The Bully Project” - vi behandlar med utgångspunkt i film och texter frågor som rör mobbning och utsatthet.

I samband med med området “Argumentative writing” har eleverna möjlighet att diskutera moraliska/etiska frågor.

NO

4-9: Mellan barn och vuxen

-Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.

-Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.

Mentorstid

-Klassråd var fjärde vecka

-Bildspel om värdegrund

-Diskussioner i smågrupper ang hur man ska vara mot varandra för att trivas på skolan och känna trygghet