Skriv ut
Du är här:
- Startsida
- | Boende & miljö
- | Vindkraft
- | Påverkan på djur, natur och människor
Vindkraftens påverkan på djur, natur och människor
Vindkraftverk påverkar vår globala miljö på ett positivt sätt men placeras ofta på mindre lämpliga ställen i vår närmiljö. För att få bäst effekt placeras de ofta på exponerade platser där deras höga höjd och snurrande rotorblad drar uppmärksamhet till sig. Det är därför viktigt att vara noga när man planerar vart vindkraftverket ska stå och vilken utformning det ska ha.
Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; ett mekaniskt ljud från maskinhuset och ett aerodynamiskt ljud från rotorbladens snurrande. Hos dagens vindkraftverk hörs knappt något mekaniskt ljud tack vare ljuddämpande åtgärder. Ljudemissionen, det ljud som ett vindkraftverk skickar ut (emitterar), brukar i regel ligga mellan 95 och 105 dBA. Ljudimmissionen, det vill säga det värde som uppmäts på ett visst avstånd från ljudkällan, varierar med avståndet från verket. Med en emission på 100 dBA är ljudet 45 dBA på 200 meters håll, och 35 dBA på 575 meters avstånd. Det motsvarar ungefär ljudet från ett modernt kylskåp. Normal samtalston har en ljudnivå på 65 dBA.
Vissa perioder under året kan vindkraftverken ge upphov till skuggor när solen lyser på rotorbladen. Skuggorna kan vara störande om vindkraftverken är olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse eller friluftsområden. Störningarna kan undvikas genom en väl genomtänkt placering eller genom att verken stängs av under de korta perioder som skuggorna bildas. Man kan med datorprogram beräkna exakt var skuggorna kommer att falla och hur de rör sig tack vare att solhöjden är känd vid olika tider på dygnet och året för olika breddgrader. Reflexer från rotorbladen förekommer knappt eftersom rotorbladen på dagens moderna vindkraftverk är anti-reflexbehandlade.
Uppfattningen om hur ett vindkraftverk påverkar landskapet är individuell och följer ofta den generella inställningen till vindkraft. Är man positivt inställd till vindkraft som energikälla upplevs verken sällan som störande. Upplevelsen påverkas också av landskapstyp, topografi, vegetation, avstånd, anläggningens utformning med mera. Påverkan på landskapsbilden kan minimeras med en väl genomtänkt placering i t.ex. sammanhållna grupper. Det är också viktigt att veta hur landskapet ser ut, hur det har bildats och vilket värde det har för att förstå hur en modern etablering som vindkraft kan påverka landskapet. Därför gör kommunen en landskapsanalys för att identifiera de områden som utifrån ett landskapsperspektiv är lämpliga för vindkraftetablering.
Den fysiska påverkan av vindkraftverk uppkommer vid själva byggandet. Då gjuts betongfundamentet, vägar byggs och det kan behövas ett nytt eller förstärkt ledningsnät. För att undvika negativ påverkan på känsliga mark- och vattenområden måste därför den tänkta platsen undersökas noggrant. Kommunbiologens kunskaper är därför en viktig del i utredningsarbetet.
Ljud
Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; ett mekaniskt ljud från maskinhuset och ett aerodynamiskt ljud från rotorbladens snurrande. Hos dagens vindkraftverk hörs knappt något mekaniskt ljud tack vare ljuddämpande åtgärder. Ljudemissionen, det ljud som ett vindkraftverk skickar ut (emitterar), brukar i regel ligga mellan 95 och 105 dBA. Ljudimmissionen, det vill säga det värde som uppmäts på ett visst avstånd från ljudkällan, varierar med avståndet från verket. Med en emission på 100 dBA är ljudet 45 dBA på 200 meters håll, och 35 dBA på 575 meters avstånd. Det motsvarar ungefär ljudet från ett modernt kylskåp. Normal samtalston har en ljudnivå på 65 dBA.
Skuggor
Vissa perioder under året kan vindkraftverken ge upphov till skuggor när solen lyser på rotorbladen. Skuggorna kan vara störande om vindkraftverken är olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse eller friluftsområden. Störningarna kan undvikas genom en väl genomtänkt placering eller genom att verken stängs av under de korta perioder som skuggorna bildas. Man kan med datorprogram beräkna exakt var skuggorna kommer att falla och hur de rör sig tack vare att solhöjden är känd vid olika tider på dygnet och året för olika breddgrader. Reflexer från rotorbladen förekommer knappt eftersom rotorbladen på dagens moderna vindkraftverk är anti-reflexbehandlade.
Landskapsbild
Uppfattningen om hur ett vindkraftverk påverkar landskapet är individuell och följer ofta den generella inställningen till vindkraft. Är man positivt inställd till vindkraft som energikälla upplevs verken sällan som störande. Upplevelsen påverkas också av landskapstyp, topografi, vegetation, avstånd, anläggningens utformning med mera. Påverkan på landskapsbilden kan minimeras med en väl genomtänkt placering i t.ex. sammanhållna grupper. Det är också viktigt att veta hur landskapet ser ut, hur det har bildats och vilket värde det har för att förstå hur en modern etablering som vindkraft kan påverka landskapet. Därför gör kommunen en landskapsanalys för att identifiera de områden som utifrån ett landskapsperspektiv är lämpliga för vindkraftetablering.
Flora och fauna
Den fysiska påverkan av vindkraftverk uppkommer vid själva byggandet. Då gjuts betongfundamentet, vägar byggs och det kan behövas ett nytt eller förstärkt ledningsnät. För att undvika negativ påverkan på känsliga mark- och vattenområden måste därför den tänkta platsen undersökas noggrant. Kommunbiologens kunskaper är därför en viktig del i utredningsarbetet.
Erfarenheter visar att i allmänhet störs inga däggdjur av vindkraftverk. Däremot är störningskänsligheten hos fåglar mindre känd. Fåglarnas häckning, födosök eller flyttning kan påverkas av vindkraftverk och det finns exempel på fåglar som krockat med vindkraftverkens rotorblad. Sollefteå kommun kommer att göra en rovfågelinventering på relevanta platser för att på bästa sätt tillgodose rovfåglars behov i vindkraftplaneringen.
Senast uppdaterad 2008-01-11
